renton, beläget mellan Marne och Seine. Wenstra Seinestranden är ide få starkt besästad, fom den högra, och fästena ligga på längre afftånd från hwarandra. De äro Fvry, Bicetre, Mons trouge, Vanwes od) Jssy. Längre bort, återigen på Högra stranden, mellan Versailles, Saint-Germain och Saint-Denis ve fer fig på en Höjd den lilla fästningen Mont Baz lkrien, fom i händelse af behof fan beftydaå med 60 kanoner och upptaga 1500 infanterister, förutom den nödiga artilleri och gåni-perionalen. Dennna fästning ligger ide såsom Vincennes eller de werk, hwilka betäda Saint-Denis, i rikningen för antagliga anfall utan har till uppgift att stydda tillförseln wester ifrån, och att i säkerhet bewara mwapenz och ammunitionsjförråd. De detacherade fästena haswa till uppgift att fördröja en annalkande fiendes framrydande ach göra möjligt för pariserarmeen att röra fig utanjör jortifikationswallen samt att tillförsäkra tillförseln åt den talrika befolkningen i det inre af Paris. Den andra förswarsliniens befästningar omfat tar 1:o) fervitud-gonen af nära 400 alnars bredd, der man ide jär utan militärmyndigheternas medz gifwande uppföra några byggnader, mare fig af ften eller trä, på det wid ett anfall fienden ej må finna något, hwaraf han mid angreppet fan dras ga fördel; 2:0) fortififationg-3onen, fom börjar mid ändan af glacisen oc) omfattar Fontraeffarpen, yttre wallsluttningen o. s. w.; samt 3:o) militärwägen hwilken följer foriifikationswallen, rundt omking Paris. Wallen har sextio genomgångar, hwar och en med fin jerngrind och fin oitrojbyrå. Under wanz liga förhållanden finnas inga windbryggor, utan är passagen alltid fri genom de nämnda jerngrinz darna, och wallen lemnar dessutom genomgång åt twå kanaler samt åtta jernwägar, hwilka skära befästningslinien. Men när en fiende nalkas, blifwa dessa Hål i wallen nog tilltäppta, få många och breda de än för öfrigt må wara. Man ser odjå derför mu, huru små fästningswerk uppkastas framför dessa ingångar oc huru man börjat ars beta på windbryggor. Några ingångar äro res dan helt och hållet stängda. Andra bewakas af stora kanoner. Fästniugsgrafwen Har omkring 24 alnars bredd. Wallen har något öfwer 15 alnars höjd och i medeltal 5 och en Half alns tjocklek. Den är wid ungefär hwar åttonde aln förstärkt med fonterforz ter. Den starkt murade wallen har en längd af omkring 2 och trefjerdedels swensk mil och prefenz terar mot slätten utansör 94 utsprång, nemligen 68 på högra och 26 på wenstra Seinestranden. Militärwägen, fom går på inre sidan af bes fästningarna, är en oafbruten bouleward, präkrigt makadamijerad och planterad med träd. Def olifa delar bära namn efter det förfta kejsardömets marskulkar. På denna bouleward finnas femton kaferner, befatta af kejjserliga gardet eller linietrupz per, under wanliga förhållanden uppgående till ett autal af omkring 1700 mar. Dessa kaserner kunna underhålla direkt förbindelse med hwarandra, med de detacherade fästena och med kasernerna i Paris. För närwarande är man syösselsatt att sätta de detacherade fästena i förbindelse med staden genom en underjordisk telegrafledning. Arbetena för bes stycningen och fästenas utrustande för öfrigt är nu i det närmaste fullbordadt, men de öfriga bes fästningsarbetena fortsättas med stor ifwer rch ans talet af arbetare, fom derwid sysselsättas, går nu mera till bortåt 12,000.