Norrländska Korrespondenten – 16 augusti 1870, sida 2

uthyra rummet åt någon. Det är eljest ett ordentligt fruntimmer — endast Gud bevare mig! Jag är blott hennes värdinna. Se, här är hennes kammare, som hon betalar mig tre gyllen i månaden för. Gumman öppnade dörren till ett inre rum. Om min salig man, som var furstlig taffeltäckare hos den gamle Kohary, ännu hade lefvat, så hade jag ej behöft alt för ordentligt. Kan man då äfven vara alt för ordentlig 2 vJa, ser ni, herr komissarie, de det finnes här en ung, bildskön man, som har förmögenhet och vill gifta sig med henne; men hon behandlar honom än med en hetta och än med en köld, så att gör mig ondt att se det. Det är detta som jag har att anmärka emot henne. Herr komissarie, ett fruntimmer, som lefver på lektioner i Franskan, tycker jag, kunde vara belaten med den förste, som den gode guden skickar henne. Så tänkte äfven min saligman, som var furstlig taffaltäckare hos den gamle Kohary, goda herr komissarie. Jag är ingen komissarie min fruMen ni hör väl åtminstone till polisen ? Nej.v oDå hör väl herrn till polisen? sade hon till gubben på stolen. Nej lydde dennes svar,