Norrländska Korrespondenten – 9 augusti 1870, sida 3

FULL 1111 En portativ brandspruta, uppfunnen af en hr Johansson i Kristianstar, wäckte isynnerhet uppmärksamhet. Jnseende wärdet af detta förträffliga brandrerskap, hwilket, anwändt i rätt tid, skulle kunna förskommi stora olyckor, köpte flera större godsegare tylika sprntor. En modell til en ånamaskin, tonftrvues rad af twå ynare arbetare mir Kriltis anstads mekaniska werkstad, hrir Beckström och Swendson, tilldroa sia äfwen fynners lig uppmärtsamhet. Prins Oskar erbjöd fia att skaffa de unga männen plats mid Motala mekaniska wearkstar, på vet de må bl.fwa i tilljälle att witare utweckla sina rika anlog. (Krist bl) — Förhoppning om krig i framtiden. En sransk tidnina anförde häromdagen ett Yttrande af Ejfaren, hwilket icke hör till bong lyckligaste Han sade till dr Conneau: 7Jag taaer teiserlige prinsen med mia, ide för att han skall roa fia, utan för att han skall lära fis fitt fall fom furste. Sitt tall fom furste! .. Det gräeliaa krig fom nu, börias, skulle således ide bli vet sista? Ar vet ide för att komma till allmän afmäpning och all: män fred fom Frankrike går art strida! Det skall ide bli slut med detta! Unter Napoleon IV ffall man åter benynna med blodiga menniskooffer och under Napoleou V om igen! Ewigt, ewiat skola folfen, narrade och drifna af furstarne, förgöra hwarandra!. D. NR — Marseljäsen. Den befoute fniffris fe danske skriftställaren M. Goldschmidt har gjort en praktisk analys af Marfeillaisen, hwilken wi här återgifwa: Hwem känner icke Marseillaisen? Hwem har ide hört talas om de underwert, som den åstadkommit? Månne man också lagt märke till, icke blott huru wäl orden i första wersen passa till musiken, utan också hwilken underbart inspirerad tider målning de innehalla? Allons, enfants de la patrie! — så börjar den unge krigaren sin sång från 1792 Kriget med Europa har brutit ut; men ännu är ingen batalj levererad, ingen seger wunnen, det är ett halft år före kanonaden wid Walmy. Man står wid början af rewolutionen, ännu har denna icke förlorat fin karalter af obe smittad sträfwan, kraftfull förhoppning, liflig beslutsamhet. Tiden hwilar öfwer Franlrike som en bröllopsmorgon, men fienden tränger fram. Då är det, jom deu unge officeren i hänförelse uttalar tidens nya innehåll i första strosen: FKommen hit, fosterlands barn — ty Frank rife war just på wäg att bli förwandladt från ett lungligt, adligt och kyrlligt fideilommis till det franska follets egendom; borgare: och allmogeståndet ha fått ett fosterland. Altså: Allons, enfants de Ja patrie! Follet studsar mid dessa första ord fom wore det något nytt, men igenfänner det fnart fom en gammal, en ewig sanning, fom hittils blifwit föraftad. Le jour de gloire est arriv6 — Detta är då en fullkomlig profetia. Han lofwar i ett ögonblick det folk, fom har återfunnit sitt fosterland, att det i striden för detta fosterland skall finna är ran. Och ban lofwar detta på ett makalöst sätt, ban säger ide: mi skola söka äran, utan def; dag är kommen. Den ligger i luften fom en oundwiklig följd af tre faktorer: frih.et, fosterlandskärlek och hotande fiender. Nn, många år ef teråt, då wi alla weta hurunsedes profes tian gick i fullbordan, huru det franska folket i Hela 20 år berusade fig i gloire, tan det synas ganska enkelt att sådane ord blifwit uttalade; men i April 1792 war det en spådom, en ingifwelsens och den kraftiga wiljans spådom. Contre nous de la tyrannie Leetandard sanglant est leve. Han wisar fienden och stridens betydelse. Men i nästa ögondlick framföres med enkelt, mäktigt pathos fieuden helt nära: han är redan inom gränserna, på bonrens marf; de milda hordernas tjut hör res, de wilja misshandla kvinnor och arn — Entendez-vous dans les campagnes Mugir ces ferooes goldats? lle viennent jusque dans nos bras Egorger vos fils et voa oompagnes — De wilja misshandla edra kvinnor och barn — eu kort paus följer, få lyder ordet, skriet, uthällande och wäldigt: Aux armes,. citoyens!