Norrländska Korrespondenten – 9 augusti 1870, sida 3

Förra Onsdagsktvallen dborjade hotande moln skocka fia på bimmelen och snart bade wi rigtigt åskwäder med talrika blir: tar. Tror höll sia dot på afstånd men fortfor att wara orolig hela natten. Ett uppfriskande regn föll. — Dagen derpå wid mirdagstiden började han småningom nalkas. Nu öppnades himmeleng batterier och en wäldig fanonar fom luften att darra och flamma. Åfwen nu föll ett wälgörande regu. Ejter hwad fom berättes skall äskan hafwa slagit ner på Himminasmarks skog och rer åftadfommit ben skogeeld, fom ferermera utbredt fia öfwer Jefre och Hortlax skonsområ den och warit synlig från staten Wi weta ej med sälerhet hwilen utsträckning det härjande elementet haft eller har, men att ganska stora sträckor blifwit jemnade med marken, fan man sluta sia till den ofantliga rökmassa, fom nu lifsom ett sorgflor omgifwer wår stad och för wåra blickar skymmer de ompnifwande wackra stränterne och fjärdarne. Ortens skogstjenstemän hafwa afrest för åtgär: ders widtagande mot den rasande elten. J samma tidning läses: Den mange person, fom till införande i tirningen behagat inlemna en aiftermålsannons, eger att densamma afhemta. Förutom det, att wi förorta det enkla wanliga frieriet, anse wi wår stade fruntimmer ej nog emancipserade för att bita på dy: lika metkrokar. Slulle tock händelsen så wara, att någon eller några af wåra läsarinnor härå närmare reflettera, få fon red. munteligen eller skifteligen lem: na närmare notis. — Det första nordiska skolmötet. Til ortförandehar prosten Lindskog blifwit ut: sedr, till vice ordf. foltstoleinspektören Mei jerbera, prosten Hansson och overlärer Kraibera, till sekreterare lettor Blom: strand samt hrr Holmberg, Nielosen och Jexer. Bland öfriga deltagare märkas her experitionschefen Bruhn, profedsor Ham: merich och löjtnant Bayer. Diskussionen under förmirde en rörde fig hufwursakligen om kristendomsunder. wieningen i folkskolorna. På aftonen jamma rag höls föredrag af högskoleföreståndaren Tang. Expeditioner af underwisningsmateriel äro anordnade af litografiska aktiebdola get i Norrköping, Gumpertska bofhanteln och skolläraren Rohde. Till diekussion har mötet antagit föl: jande frågor: 1. J hwilket inbördes förhållande ställa fia foltstolans läroämnen till bmaandra, då de betraktas med hänseende iill deras betydelse för lifwet? 2 J hwiltet omfång bör religionskun skapen utgöra föremål för underwisning i follskolan? Huru bör denna underwisning lämpligast bedrifwas? 3. På hwad sätt tan foltskolan wäcka och unterhålla en sann fosterländsk anta? 4. Hwilta åtgärrer anses tjenligast för äsiadkommande of en jemn skolgång? Huru widt anses ftoltwänget böra för detta ändamål anlitas? 5. Hwilla åtgärder böra från det als männss sita wit tagas för lärarebilonin: gen? 6. Hwilken erfarenhet har man wunnit rörande anwändandet af den nya ma terielen för åskådningsunderwisningen oh af annan skolmateriel? — Prejudikat. K. m:t bar, berättar Ystads Tidn den 19 Juli afajort ett mäl mellan Ystads franska ångtvarn, sökande, och lanetbrufaren O. Ekberg på Henrikdfält, swarande, angående ett i December månad år 1866 genom starsmäklare uppe gjordt köpslut om cirta 500 tunnor hwete, hwilka swarande skulle emot öfme: renskommet pris till nämnda kvarn lever rera. Då han emellertid ej inom utsatt tid levererat, mer än 400 tunnor, inftämdes han till Jngelstads häradsrätt med yrkande om ålåggande att utgifma ffilnaden mellan det belopp, hwilket fötan: den såsom betalning för de uteblifna 100 tunnorna utfäst, och den köpeskilling, ban för samma parti fig på annat Håll betingat, eller 300 rdr rmt. Högsta domstolen har nu, i likhet med häradsrätten och hofrätt, afvömt målet på få sått, att, vå f;:delar af det öfmer: enskomna spanmålspartiet blifwit levererade, säljaren anses ej hafwa brustit i fullgörande af hwad han fig åtagit oh således ej kunnat lagligen förpligtas, att U G FyFAHNLOÖn åfwon Storfstaden af hmefo