Norrländska Korrespondenten – 9 augusti 1870, sida 2

grusworna. Zaarbrickens betydelse i mi litäristt afseende kan dels sötas i stadens terrängförhällanden, dels i omftändigheten, att den är en wigtig fammanfnytningspunkt för jernwägarne, of hwilka huf wuddanan härifrån för till Kaiserslauter, hwilken fan betraktas fom Rhenbaverns wigtigaste förswarsstälning. Från Basel skrifwes under den 25:te Juli: Sextiotre kanonbåtar, som redan hafwa blifwit fatta i-Rhen från Schlett stadt, äro armerade och i wertsamhet. Chefen för denna flosflottilj, kapiten Briffont, seglar redan uppåt floren och rensar höara stranden intill jernbanan och intill Kehls högra brohufwuren från de förarbeten som skulle kunna tjena till anläggandet af kustbatterier mot en fransk får när denna försökte att gå öfwer Rhen. Flottiljens nppaift synes wara, att den skall understödja franska bårens höara flygel mellan Strasboura och Rastadt wid en öfwergång öfwer Rhen, mes dan ett par divisioner af franska central: avmeen rycka fram mot Pfalz till ett fingeradt anfall. Paris, den 2. Klazkko har blifwit emot tagen af kejsarinnan och Haft flera fam: mankomster med hertigen af Gramont. Franska undersåter hafwa blifwit mif: handlade i Baden. Bayrarne hasfwa drar git fig tillbata till stränderna af Vanter. Alliansen mellan Frankrike och Italien är ett fullbordadt foftum, och dess när: maste syftemål skall wara, att till bwarje pris twinga Österrite att öfwergifwa sin neutralitet för att deltaga i kriget, na: turligtwis till förmån för Frankrike. Qöln. Zeit:s pariserkorrespondent berättar, under den 29 Suli, att franska truppernas afmarch från Rom skulle bes gynna samma van. Keisarinnans and: lige rådgifware och kejsarprinsens reli gionslärare, skall hafwa gjort ett sista fruktlöst jörsök att hindra werställandet af aftåget. Man börjar i Berlin hysa allwarlig fruftan för Österrikes hållning och wisa tecken till bekymmer öfwer det omflag i ftämningen, fom alt tyrligare aifwer fia tillfänna i en stor del af Europa och ej mindre i Cngland der man genom Åt stillijaa uppmärksamheter mot Frankrike bar gifwit Preussen anlerning till klagomål hos engelska regeringen. hwilka gå ut på, att den icke iakttager sin neutrala ställning. Österrikiska polititen antager en temligen misstänksam karakter. J alla grefwe Beusts ofsiciella kungörelser talas wäl om neutralitet och äfven arefwe Andrassy har i ungerska parlamentet uttalat sig till fördel för neutraliteten, men ide desto mindre uppbjuder österri kista regeringen redan nu alla anfträng: gar för att samla trupper och penningar. När tiden är inne, skall man i Österrile tala om en mwäpnad neutralitet och afmatta, om ej något lägligt tilllälle Aifwes aktivt inskrida på ett fårant fätt, att man med ringa offer fan uppnå stora fördelar. Det synes nåstan, fom om grefwe Beust ämnar intaga famma ftällning, fom Napoleon III intog år 1866. Preussarne warna emellertid Österrite för en sådan bållniug, och en tidning pttrar: sannolikt är det, att, få snart Österrike rustar, stall äfwen Ryssland träda fram på scenen, och piftma öfterris kista stridskrafterna få mycken fysfelfättning, att de ide funna tänka på ett an: fall på Preussen. Den nye franska gesandten mid hofwet