Norrländska Korrespondenten – 26 juli 1870, sida 3

def vice amiral Bonet Villaumez. om hwilfen derför några underrättelser torde intressera. Beuet-Villaumez en af frans ffa marinens mest anferra officerare, är förd 1808, och reltoa såsom skeppsfänrit 1826 i bombarvementet af Moaaror; fe nare war han guvernör i kolonien Ee negal och ulmärlte fia der genom sitt energiska uppträrande. 1854 war bon ten letante själen i de maritima operationerna unter Krimkriget; i fyne nerhet landstigningen på Krim och ut: steppningen af trupperna försiggick under bang lerning med stor skyndsamhet och precision. Unrer kriget i Italien 1859 förde Bouet-Villaumez såsom hönste de fälhafware en flotta i Adriatiska hafwet. J April 1864 hare han fig amjörtrord en mission till Tunis, och han åtföljte samma år kejsaren på tenne8 besöt i Als gier. 1865 blef han utnämnd till fenus tor och storkors af hederslegienen. Från 1867 erinrar man fig ett af Hiceamiras lens tal i senaten, i hwilket han fästade församlingens uppmärtsamhet på Preugs sens maritima planer och på nödwändigs beten af att fransla regeringen hare en riplomatisk agent i Kiel på arund af denna bamns toemmerciella och politiska wigt. Villaumez stall ren 17 t:s från Paris bafwa afgått till Cherbourg; man wäntade att eskatern snart stulle ftice få i sjön. Sjömärkenas borttagande top, fom tiviat med släckandet aj fyrarne wid Etbeoch Weserfloderna, fin början den 17 d:s. Ej allenast den i Elben fiationerare lots gallioten, utan äfwen alla tre fyrskeppen hafwa blifwit uppbogserate till Hamburg. Dock bibehållas loteskonertarne Elbe och Groren på kryssning utan för Elben för att acsistera inseglande fartyn, hwiltet är så mycket mera nörigt, som samtlina hwita och swarta bojar få wäl nedans fom ofwanför Curhaven blifwit borttag: na anch uppbogferade til Hamburg Käg lebåken i närheten af Cuxhoven blef den 18 tenne8 raserat och vet sjömärte aj trä, fom stod på Schaarhörn, uppbräns des fort derefter. — Ohyggligt. I Malmö nya Allehanz da läses följande insända uppjats: Här i staden finnes en familjfader, stadd i goda wilfor, hwilken utdriswit fin hustru ur sitt hus, få att how nödsatats tillbringa fyra nätter å rad på gatan. Jnsändaren anträf fade henne kl. I en natt gråtande i prome naden, Den temligen åldriga tvinnan fwis ten i sitt ättenskap warit moder till flera baru, wille ej namngifwa fin hårdhjertade man, eller låta hans handlingssätt komma till allmänhetens fännedom. Hon betlagade sig mest öfwer, att hennes nittonåriga dotter som i hemmet åtnjuter alt godt, och genom hwars förwållande misshälligheten uppfoms mit, gått få långt i pligtförgätenhet att hon wid modrens förför att ingå sitt hem, wåldsamt uttaftat henne oc) tillvig: lat dörrarna. I följd af detta bemötande af sitt eget barn, samt utmattad genom fjälsoch kroppslidande, befann fig tvinz nan i ett tillftänd gränsande till förtwiflan. Till hwilla sorgliga följder kunna icke få dana förhållanden feta, och hwil-en tyngd af ånger och förebråelser måfte rå återfalla på deras samweten fom åstadtommit olyckan! Norrland.