Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1870, sida 2

ideen med fördel funna begagnas, för åstadkommande af en önskad samwerkan emellan fabritswerlsamheten och husfliten? hade ej af afdelningen medhunnits, samt förbigicks nu äfven af mötet. Deremot hade i sektionen en liflig öfwerläggning egt rum beträffande tionde frågan: 7På hwad sätt skola arbetareföreningarna kunna gagna hwarandra inbördes och fins emellan uppehålla nödigt jams band ? Den föreslagna resolutionen härå mar af följande lydelse: Arbetareföreningarnes inbördes fame band befrämjas bäst genom att följa det Stult-Delitfåfta och Rofhdalespionierernas system eller med ett ord genom att bygga på sjelfhjelp. Mötet förordar, att arbetsföreningarna i de nordiska länrerna ständigt utwexla årsberättelser och andra meddelanden med hwarandra. vMötet önskar, att arbetarne i allmän: het måtte insända korta men noggranna uppgifter till tidningar, fom anses lämp: liga att meddela fådana uppgifter. Till detta förslag önskades af hrr Gete Hagelnndh m. fl. det tillägget, att en fomite borde utses, för att till dagen derpå afgifwa förslag om lämpliga åtgärder till befästande af sambandet mellan de nordiffa arbetareföreningarne. Bland dessa åtgärder hade man äfwen tänkt fig tillsättande af en för hela Swerige gemenfom centralfomitg, men mot ändamålsenligheten häraf uppträdde flera talare, säsom hri Blomstrand, Strömberg, Hagerman, Håkansson m. fl., hwilta frame höllo, att man borde tillswidare låta hwarje arbetareförening stöta och utweckla fig fjelf efter bästa förmåga, rå få jmåninz gom nog, alt eftersom de blefwo starka, de skulle erfara behof af ett inbördes när mande. Hr Hedin mwarnade för att till ffapa nya former, innan ännu mertligher ten alstrat behofwet deraf. Sjelfwa det: ta mötes tillwaro hade wisat, att när werkligen ett behof uppftår, komma äfwen af sig sjelfwa initiativen, och initiativens män. — Hr Rimeftad fann ej revolutionen utgöra ett swar på frågan, men denz na uppfattning destreds af hr Faber. Hr Gamberg önskade, att mötet wille låta bero wid den förda diskussionen. — Ses dan emellertid genom votering med 25 röster mot 35, blifwit bestämdt, att ingen tomite skulle tillsättas, utföll mötets Deflut föröfrigt i denna fråga i enlighet med hr Gambergs hemställan. Man öfwergick härefter till de af tredje fettionen afgifna swar, fwilfa famtlige utan diskussion biföllos, och woro af följande innehåll: . Tolfte frågan: Av förhållandet emellan arbetsgifware och arbetstagare i de nordiffa rilena sådant det bör wara, och furu skall, i annat fall, ett bättre funna åftadfommas? hade beswarats få, att det: ta i allmänhet icke är alldeles såsom det bör wara, och att det är önskwärdt, att ett bättre sådant inträder. Aktning för den ordentlige och redbare arbetaren fordras, arbetets ära bör erkännas, om ar: betaren sköter fina åligganden och uppför fig wäl, samt arbetsgifwaren sätta sig mera i jemnbredd med arbetaren än fits tils; och när från båda sidor i gemenfamma angelägenheter wid perfonlig och fri willig nppgörelfe dem emellan mifas till: mötesgående, skall mycket winnas. Trettonde frågan: Kunna arbetsinställelser wara för arbetarne och landets