Fangarne på Spielberg, af Theodor Scheibe. (Öfversällning för Nya Norrl. Korrespondenten.) Tredje afdelningen. (Forts. fr. föreg. u:r.) När de kommo förbi arbetarne, hvilka gingo till sitt arbete i glasbruket, stannade dessa och tittade efter henne. Fastän de ofta sett den sköna, fylliga damen i den gröna, högt uppskörtade jagtklädningen med bössan på armen, funno de henne städse vara en intressant företeelse. Hennes runda, med ett grönt band och hägerfjedrar försedda och ät sidan uppvikne hatt förhenne dessutom ett djerft utoch mången röfvare ibland burne skulle hafva tvekat att anfalla henne, äfven om han ej varit rofridderligt sinnad. Wilhelms närvaro minskade äfven iugalunda intresset för henne, såsom följande samtal bevisar. vIIVem tror du, Niklas, att jag i Genna verlden helst skulle önska att vara?o frågade en glasarbetare den andre, sedan de sett jägaren och jägarinnan försvinna i skogen. vVår förvaltare naturligtviso, svarade denne och skrattade, Riktigt han är en lycklig ost, och