las få, att äfwen den simple arbetaren fon genom flit och sparsamhet uppfylla Hem, Redaktör Wallem kunde ej finna denua sak wara en arbetarefråga, utan endast en fråga för den, som betala skall, och detta blott i Swerge. Af norvmäns nen och danskarna, hwilka denna sak ej rörde, skulle det wara taktlöst att delta: ga i diskusion öfwer denna fråga eller att uttola sig om swenska förhållanden. Hr Strnve war af annan menina. Sa: ten borde komma unter diskussion; tar let om taktlöshet wore obefonadt, enär ju arbetarne i de trenne nordiffa rikena borde känna, att deras interessen woro gemensamma. åÄfwen br Nimestad fann frågan ega en så stor betydelse, att den förtjente distuteras. Hr Ferulundtrodde, att finge arbetarne blott politista rät: tigheter, slulle de efonomifta fördelarna tillfalla dem af fia sielfwa. Hr Nilsson från Stockholm önskade, att mötet måtte uttala fig derför, att hwarje swensk, till medborgerligt förtroende berättigad per: fon, fom erlägaer skatt till staten eller kommunen, bör ega kommunal ech poli tist rösträtt. I samma riktnina yttrade fig hrr Wetterström och Manroy. Hr Bocck teremot ansåg det olyckligt, att frågan kommit under diskussion och instämde för öfrigt med hr Krook. Herr Rimestad erhöll öånyo ordet för att yttra sig i sjelfwa saken. Talaren satte stort wärde på den rättighet, hwarom här wore fråga, men han warnade fwenffar: na att ej ögonblickligen wänta fig några stora refultater af def erhållante. För att komma till ett slut på denna fråga önskade talaren, att mötet måtte förmu: lera sitt beslut på följande sätt: Ofwer: tygadt derom, att den arbetande befolfningen i Morden är berättigad til al: män rösträtt i stadsborgerliga saker och till en widt utsträckt kommunal rösträtt och likaså öfwertygadt, att den icke skall göra missbruk teraf, går mötet öfwer till dagordningen. Hr Fröding framhöll nörwändigheten att sörja för arbetarnes upplysning och bildning, innan ifrågawarande rättiaheter utwidaades. Herr Krook bad ånyo att få fästa uppmärkt: samheten derpå, att man, i händelse diskussionen skulle fortgå med samma om: ständiahet, komme man ej ur fläcken; den: na fråga tillhörde för öfrigt dem, hwilka bäst lämpade fia för diskuesion å foltmöten, wid arbetareföreningarnas möten o. s. w. Hr Bergins war af den mer ningen att frågan icke war af beskaffenhet att böra diskuteras på detta möte. Hr Sohlman wille, att mötet skulle, med förs klarande, att tillräckliat blifwit yttradt i ämnet, öfwergå till dagortningen. Med 72 röster mot 30 godkändes tetta förs flag. Minoriteten wille, att vistusfionen ffulle fortfätta8 fåfom i vag. Härefter upplöstes sammanträdet och en stor del af deltagarne i mötet begåf. wo sig med ångbåt ut till Manilla, för att taga derwarande anläggningar i ffärffådande, (Forts.)