Norrländska Korrespondenten – 5 juli 1870, sida 2

jag skulle om ock blott en enda dag, vilja vara i hans ställev. Det är väl för den vackra patronessans skull? vhFör hvad annars?) Tror du att han får kyssa henne?Tror du att de läsa böner tillhopa? vMen han är äfven en vacker karl och derjemte snäll och hjertegodv. Det är sannt. Han behandlar oss, som voro vi hans barn; ser han en i bland sitta sorgsen, frågar han efter, hvad som går åt honom, och hjelper honom om han kan. Derföre är han äfven värd sin lyckan. Så dömde och yttrade sig arbetarne om sin förvaltare. Huru har ni slitit processen mellan Rudwolferna? frågade Angeli förvaltaren under promenaden till dammen. oDen är ännu oafgjordo, svarade denne. Unga Rudwolf, som enligt Jordeboken är obestridlig egare till hemmansdelen, skall hafva lemnat denna trakt, så snart han bortfördes från den aflidnas lik. Så åtminstone har farfadren sagt åt hejduken. Han hade skäl att göra sig osynlig, då han så illa sårat Klaus. vKlaus är illa skadad, men hvarken till lif eller lem, utan dokiorn tror, att han ej i framtiden kommer att lida minsta men af sina sårp.