Norrländska Korrespondenten – 10 juni 1870, sida 2

på tillwerkningar. När man känner, huru tryckt industrien Jjör närwarande är, finner jag ej stäl att, då dessa ban: ker skälla tillräcklig säkerhet, förwägra dem den ifrägasatta förmånen, och Yrkar jag således bifall till utskottets förslag i denna del. Herr Ekman, J.: Jag tror det för min del ej wara skäl, att, seran man fråntagit wissa samhälsklasser de förmår ner de förr ätnjutit, då införa en ny far tegori af berättigade. Jag förenar mig derföre med dem, fom önffa att ordet foltbanfer må ur den ifrägawarande punften utgå — och Jag anser äjwen orätt att sparbanlerna få kreditw mot 4 procent. De kretitiv, som af jparban: kerna tagas i riksbanten, anwändas nemligen ej till att fylla ett tillfälligt behof, utan begagnas af sparbankerna säsom stäende lån oc) missbrukas således på rikebankens betostnad. Jag har ej warit närwarande wid den. na fråpas behandling i utskottet och må sålunda ej anses intonseqvent, ehuru jag ej reserverat mig. Herr Nordström: Här förekommer för andra gången tal om sa kallade joltban: ker, för hwilka rätt till tassakreditiv föreslås, seran förut räntan å sårant kreditiv blifwit föreslagen till 4 procent. Jag upprepar till en början hwad jag redan i fräga om 24:de puntten anmärtt, eller att, när man will införa en ny gäst i huset, borde man ej glömma att orventligen presentera honom, Ett slags för: söt dertill är här misferligen gjoret; men huru beskaffadt? Pröfwom! Sädana för fruktbargörande af smärre kapitalbespa vingar samt länerörelses bedrifwande af sedra få tallare foltbanten, beter det, pmwilfag af weterbörande myndighet stadfästade stadgar ide äro grundare hwarken på kongl. förordningen den 6 Oktober 1848 angående aktiebolag, eler på kongl. förordningen den 20 Maj 1864 angående enskilda banter med rätt att utgifwa sedlar. Hwad innehåller nu denna sats, äfe wen då man lemnar äsito, att ännu ej finnes bestämdt oc allmänneligen af: gjordt, hwilten den omförmälda wederbörande myurigheten skal wara? Så widt jag fan jörstå, fan af de anförta orden annan flutjatg ej dragas, än att te foltbantfer, fom skulle tunna få ät: njuta trevitiv i riksbanten, hwarten fin,e wara aktiebolag, eller bantbolag med jos lidarisk anfwarighet. Enligt den äberos pare Jörordningen från är 1864 skola nemligen, säsom wi weta, alla fereluts gifwonde bantbolag wara underktastade solidarisk answarighet, hwad skulle de i sjelwa werket då wara? Tertium non datur; och att utskottet ej heller welat anse folkbankerna lika med sparbanker, finner man ytterligare deraf, att sparbanker och folkbanker äro åtskiljda, och te förra omnämnda i momentet a), de fernar rei mom, b). Hwardera uthöra således enligt utskottets uppfattning specialiteter för fig, fom ej med hwarandra få för: blandas; men i tenna ekonomiska uppfattning af saken synes mig utskottet hafwa tifa litet rätt fom i den juridisla. Foltbanfer är i sjelfwa werket ett pe neriskt begrepp, fom i fig tan innefatta mångahanda arter. De tunna efter af: tal och öfwerenstommelse till föremål för fin wertjambet lika mäl upptaga ens dast sparbanksoperationer, fom dermed, eller och utan sårana, förena andra pens