Norrländska Korrespondenten – 24 maj 1870, sida 2

uppfylla min gästs befallningar! Tag ett ljus och följ doktor von Feldman till blåa rummet! God natt, min vän, jag hoppas, att ni skall njuta god nattsömn h Ådlingens önskan uppfylldes fullständigt; flyktingen inslumrade, så snart han nedsjönk i den mjuka sängen, och uppvaknade ej, förr än solens klara strålar blickade in i rummet. I slottet herrskade redan ett bullersawt lif. Så väl pigorna som husdjuren läto höra siva stämmor, och i gångarne hördes stegen af tunga stöflor. Sjusofvaren skyndade derföre att komma ur sängen och kläda sig. Knappt hade han med Martins hjelp fulländat sin klädsel, för än tablabiron infann sig, för att afhemta honom till frukosten, till hvilken damerna redan infunnit sig. Vid bordet saknades det iugalunda samtalsämnen, då föregående dagen vavit mycket händelserik både för Angeli och Wilhelm. Angeli till exempel kom mycket väl i håg, att hon i dödsångest kastat sig i Wilhelms armar, och ursäktade sig, för det hon ej på förband bett om tillstånd dertill Derpå svarade Wilhelm, att han var den, som borde bedja om ursäkt, efter som han ej ännu gifvit henne vattnet, som läkaren skickat honom efter.