Norrländska Korrespondenten – 20 maj 1870, sida 3

jen, få träffar ni nog tem, fom ha fri tor att sälja. Jag ångrade mia genast, herr redafttör, att jag gaf honom en så osann upp lysning; men fom jag samtidigt hade tar git ett abborrhufwud in i munnen, war det min omöjliat att be om ursäkt. Jag mumsate wisserligen någonting ditåt, men ret war så otydligt att han inte förs stor det, oc, innan jag ordentligt fått det fina ut hufwudet, war han så lifligt samspråk med andra personer att han widare ej tänkte på mig. Jag bade dock gifwit dem uppflag till famtas let, tv jag hörde en säga: Develen snytte mig fer dere, börse i den här byen vore inte få palt. Herr Revaktör! Det förundrar wäl er, att jag åtar mig jådana uppdrag som att sålja lornlaster? det förundrar mig nästan sjels också; och jag hade inte gjort bet, om ide det bade warit för en game mal wäns skull. Förfäljninggprovifionen ajorte allt fitt till också, det är säkert det. Den egna fördelen och wänskapen triswas märkwärdigt wäl tiljamman nu för tiden. Jag will dock inte påstå, att jag icke af wånskap kunnat sålt las:en — åhnej — men det går alltid lättare då man bar några kr.,gare i perspektiv. Hela kroppen blir fom om den wore fmord, och själen med, nu för tiden. Las sten sålde jag, fedan jag ytterligare fått gno staden i ända några gånger, och pros visionen kommer nog i sinom tid. En fal till innan jag slutar. Jag mä gar göra eder uppmärksam på, att jag tror mig hafwa kommit i tåligt sällskap. Jag kan inte hjelpa det herr Redaktör, men jag tycker inte om anfall på person. Herrar A. B. C, Pellegrinus och herr Viti tyder jag inte om. Beträgeri, ups penbara laster, dröneri, öfwersitteri hög mod och snobberi, funna wäl tåla wid en snärt ibland; men om en persou af misstag, pålar der det inte skall pålagd och inte pålar ber det skall pålagd) hwarför skall man få ver offentligt smutskasta honom, hwarför fan man inte gorma om pålarne, en och en i fender, till man blir nöjd. Håkan. .) Jag ä är rädd att det siall tydas lite hwar, som wore Håkan här mera slarp än någon af de 3 nämnda insändarne; men jag stryker det ändå ide, Redaktören.