Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1870, sida 3

jör nära sammanhang med frågan om frankeringsfriheten för att, sedan denna fråga fallit, kunna bifallas. Våda kamrarna godkände bewillningse utskottets hemställan, att afgiften för bränwinstillwerkning bibehålles mid sitt nus warande blopo. Wid föredragning i första kammaren af lagutskoctets arstyrkanre af wäckta mos tioner, åfytande sådan ändring i ftraffla: gen, att få wäl straffen fom ftiraff-latituden blefwe minskad, uppstod en längre öfwerläggning efter hwars slut de omhand: lade motionerna afslogs, hwillet beslut äfwen fattades af andra kammaren utan unmärkning. J anledning af derom wäckt motion har lagutskottet widare hemstält, att vilse ragen måtte hos k. m:t anhalla om mats tenzoch brödstraffets utbytande mot ans nat fängelse. Förste kammaren afslog men andra lammaren biföll utffottets hemssällan. Första tammaren ajsslog, i enlighet med dess tillsälliga utstotts hemställan, andra kammarens inbjudning att deltaga i dess beslut, att hos k. m:t begära sådan äns dring i instruktionen för direktionerna öfwer länens lasarett och kurhus, att det må tillfomma landstingen att fastställa aflöningsstat för wid lasaretten och fur: husen anstälda tjenstemän och betjente. J andra tammaren biföllos utan ans märfrning statsutssottets förslag delsangå ende anflag till nytt posthus i Stockholm och dels derom, att den, den 5 Mars 1869 ålagda sfyldighet för 29 14 mantal skat tefrälse och frålseskattehemman inom Hellestads, Risinge och Wånga socknar af Östergötlands län att med efterräkning från och med år 1848 till fronan erlägga förhöjning i mantalss väntan af hali londtågsgärd, half bygg: ningshjelp och Half brukshjelp må efter: gifwas för tiden till och med år 1869. Första kammaren har förut bifallit båda tessa förslag. Någon öfwerläggning uppstod i andra kammaren i anlerning af statsutskottets förslag om en anhållan till k. m:t, att dels förordna det drätselförwaltningarna i rifets stapelstäder skola mid wiss tid hmwars je år till kommerstollegium insända ber hörigen styrkta nypgiftar öfwer beloppet och anwändandet af de städerna tillflutna tolagsmedel för det näst föregångna året, dels anbesalla lommerskollegium att efter, wertstäld granskning of dessa uppgifter, deröfwer upprätta sammandrag till intas gande i af kollegium årligen afgifwande berättelse om rikets handel och sjöfart. Hr Nils Larsson yrkade, att lammaren måtte affiå det utskottets förslag och i stället antaga hr Keys reservation om en utredning genom lommerskollegium, i hwiltet förhållande stapelstädernas tolaqserfättningar stått, särslildt för hwarje stad för de 12 sednast förflutna årens, till foftnaderna för fullgörande af de flydigheter, dessa städer ålegat emot rättigheten att åtnjuta tolag. Hr Key önskade äfwen bifall till denna reservation, men såsom tillägg till utskottets förslag. Hr Hierta begärde, utt utskottets hemställan måtte bifallas, hwaremot hrr Almqwist och AHlaren mille assla få wäl reservationen fom förflaget. Votering anstäldes först om hr Nils Larsson eller hr Keys förslag ffulle antagas till foutraspropofition mot rent af flag. Efter det denna votering till före mån för det sednare utfallit med 93 rö: ster mot 57, segrade samma förslag i hufwudvoteringen med 90 röster mot 52. J öfrigt biföllos i denna kammare: han koutslottets memorial med förslag till dels voterings propositioner, dels fammanjemi ningar i anledning af kamrarnas sliljattiga beslut rörande ändringar i banfores glementet, åtffilliga wäckta motioner rör rande upphörande af enskilda banker med sedelutgifningsrätt, samt om ändringar i förordningen 1846 angående dylika banter. Derjemte antogs lagutskottets hemställan om dels afslag å wäckta motioner om än: dringar i rättegångsbalken, dels om äns bring i denna lags stargande rörande föttet för stämnings kungörande mot utrites fig uppehållande person, hwaremot tam maren, i enlighet med lagutskottets för flag, ogillade wäckta motioner om ändrins gar i fättet för skuldebress och borgens: förbindelsers upprättande. AA