Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1870, sida 3

lar. Några dagar derefter återlommo samtliga dessa sedlar till Slonrinarista banlen från Hamburg, der de blifvit utwexlade. Detta och andra förhållanden gjorde, att telegrammer asskickades till Hamburg med förfrågningar om den is frågawarande personen, hwarpå swar innätt att han ven 21 sistl. April afrest från Hamburg till Amerita, Äfwen i Warberg femma flera personer att lida betydliga förlufter genom bedragaren, fom lärer lemnat sitt hem och fin familj un: der uppgift att han ämnade företaga en utriles resa i och för fin helsas wårdande. (6. PY Linköping. I lördag: afton gafs till förmån för derwarande arbetareförenings sjuk och begrafnings lassa å föreningens lokal en soare med fång och inpvumene talmusik samt dans. — Den 5 fiftl. April föddes i nedra Ullstämma, Landeryd foten, — jemte mån ga syskon — en gris med tre hufwuten, hwaraf twänne woro något hopwuxna, men det tredje sköt på twären ut fran halsen. De twå sammanwuxna hade samma rörelse, så t. ex. att de gapade på samma gång; det på twären sittande rörde fig deremot fjeljftändigt. Alla tre hufmwudes na hade tänder, men blott twå hade tungor. Widare hace hwart hufwud twå ös gon, summa fer; men tillhopa blott fyra öron, få att det mellersta hufwuret war litsom inklämdt emellan de twå ytive hufwudenas inre öron. Föröfrigt war gris sen, som en wanlig såran. Den pog af swält, emedan den ej lunde äta. (DO. C.) H pm Riksdagen år 1870. Begge tamrarna hafwa ten 7 Niaj på förmiddagen halt jammantraden. Slats utstottet har afstyrtt wäckta motioner om grundskatternas aflösning m. m. Börja tammaren gillade utan meningsskiljaltighet utstottets hemställan. J andra tammareu uppstod någon distussion i frågan. Hr vars Ersson i Wit uppläste ett längre fiviftz ligt ansörande, hwari han sölte sörswara den af honom wädta moonen, att grundräntorna och fronotioden antingen måtte ersåttas med bewillningar eller, om jadant ej läte fig göras, ånmnins stone en få stor nedsättning i dessa sstattetitlar ste, fom kunde åstadkommas genom mocwarande nedsättningar å de särstitda hundudtitlarnas anslag. Litwäl framfiälde talaren intet bestämdt yrkande. Hr Bjerkander, hwilten i sin molion löreslagit grund äntors od) tronotiondens aftösning enligt en den 23 Juli nästlidet ar faftnäld förwandlingsgrund, om öjwerenstommelses —träfsande med allmänna hypoteksbanken och de järs stilda hypoteksföreningarna om utfärdande aj oc bligationer till statswerket, motswarande grunds räntornas oc) kronotiondens kapitalwärde o. 1. w. föreslog en strifwelse till t. m:t om utredning af förhål andena och en propostrions sramläggande i den af motionen angifna syftning. Hr Jöns behrdjon yrkade bifall till 1:a punkten aj fin molion, eller att alla grundffatter, aj hwad flag som Hetjt, slola aflösas under en tid af uv år med en aj löeningsprocent af högft 10 proc. af väntans års liga wärde, förwandladt i penningar ester sista riksdagens beftut. Detta yrkande understöddes aj hr Gunnarsson, hwaremot hrr Johan Jöns jon och Medin förenade fig om hr Bjerkanders förflag. Hr Uhr uttalade fin tadsamhet för motionärerna, som hållit den wigtiga srågan wid lif; hr Kallstenins förordade bifall ill nissottelis hemställan. Ä . Efter slutad öfwerläggning antogs till kontraproposition mot utskottets förslag hr Bjerkanders framställning. Röstantalet utgjorde 76. mot 65, hwilta sednare af: gåfwos för hr Jöns Pehrsjions förslag såsom kontraproposition. J hufmwudvoteringen segrade utskottets förslag med 78 röster mot 74. J första kammaren antogs med 62 rö: ster mot 33 k. m:ts proposition om frans keringsfrihetens införande mot en tilläggsafgift för ofrankeradt bref af 8 öre. Minoriteten yrkade rent afslag å Propofitionen. Jfrigt hwad utskottet rörande dessa ämnen föreslagit gor tändes, bland annat äfwen dess afstyrkande af hr Hiertas mor tion om upphäfmande af tidnings-utgifwares skyldighet att förse tidning med stämpel m. m. J andra klammaren yppade sig olifa åsigter rörande ändamålsenligheten af den utaf k. m:t föreslagna franteringsfriheten. Statsrådet Chrenheim förordade införande af denna frihet och hänwisade bland annat till de länder, der densamma redan förefunnes och der inga re Fial deraf yppat sig. Bland dessa länder egde Finland största betydelsen för oss, enär def förhållanden wore mest jemförliga med wåra. Tal. hemstälde, om ej kammaren skulle anse sig böra biträda första kammarens i ämnet fattade beslut eller att bifalla propositionen med