Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1870, sida 2

Fångarne på Spielberg, af Theodor Scheibe. Öfversättning för Nya Norrl. Korrespondenten.) Andra Äfdelningen. (Forts. fr. föreg. n:r.) Ortens fängelse bestod af en gammal, 18 a 20 fot lång stenbyggnad. Öfver två trappsteg kom man till en jernbeslagen dörr med ett stort gallerfönster vid sidan. Hejduken öppnade dörren och befallde Wiihelm att inträda, och han fann sig tvungen att lyda. På trädbritsen sof en man, som måste hafva egt en engels oskuld, om en djup sömn är ett bevis på själsrenhet, ty han snarkade i höga taktmässiga toner. Zielner egnade hovom i början ingen uppmärksamhet, utan tänkte blott på sitt farliga läge. Genom en undersökning kunde det nemligen lätt komma i dagen, hvem han var, och det så mycket lättare, som han vid den tiden borde vara allmänneligen efterlyst. Hade han i skogen blott lyssnat till klokhetens råd att ej vidare bry sig om den vansinniga, skulle han deremot ännu hafva njutit lyckans gunst. Hans medfänge hade en så glad dröm, att han skrattade i sömnen, och