Norrländska Korrespondenten – 5 april 1870, sida 1

Handgewärets historia. (Föredrag hållet å Skarpstytteklubben.) Första gången krut och eldmapen blif: wit i Europa anwända till krigsöruk mar wid belägringarne af Alicante år 1331 och Algesiras 1342, wid hwilka belägrin ringar de förswarande Araberna till de belägrande Spaniorernas förwåning och skräck sköhto med kanoner. När och på hwad sätt Europas särskilda ftater till: ennat sig de nya uppfinningarne år till en stor del obekant, men det är säkert, att reran år 1400 woro elrwapnen fända i Europa. De förut begagnare ffjut: wapnen, båge och armborst, bibehöllo fig rock ännu ett århundrade, så att till ex. ännu år 1477 uti slaget wid Murten, hade Carl den Djerfwe blott , af man: ffapet bewäpnade med eldwapen. Hwad nu Swerige särskildt beträffar, få upp: gifwes det att Stockholms stad redan un: ver Engelbrekts tid hade krut och fanos ner, samt ordentligt aflönade Byssemästare och Byssegjutare. När Carl Knutson belägrade Stegeborg, förfwarar deg slettet med 14 kanoner, fom fföto stenkulor. Äfwen handgewären utbredde sig småningom wid denna tid i landet, så att i slaget wid Brunkeberg år 1471 en mindre del af swenska krigshären bes gagnade dylika wapen, och konung Chrir stian I blef sårad i munnen af halfhafelod. Ånnu under Danska kriget, 530 år sednare begagnades rock båga: och armborst temligen allmänt i Swerge, ännu 1598 finna wi dem hos Daltkarlarne, under näftåget. Handgewårets historia fan indelas i fyra tidehwars.