Norrländska Korrespondenten – 22 mars 1870, sida 3

Ooch blodige, tillade Bovinger; opå en yta af kuappt tjugu kvadratfamnar ligga icke mindre än tjugu döda. När man betraktar liken, skulle man tro, att hvardera af dem haft minst tre lif att förlora Fångarne försvarade sig alltså tappert ?o Såsom rasande. Hellre än de sträckte gevär, läto de nedhugga sig med en kallblodighet, som kom mig att rysa. Ingen har gifvit sig. Uittills hafva vi endast tillfångatagit svårt såraden oLyckades det många att rädda sig? Några hafva flytt till Schreibvald; men ingen af dem skall binna långt. Jag hoppas, att vi inom en timma. skola hafva dem alla, döda eller lefvande. Men jag måste åstad, ty vår uppgift är ännu ej löst. Underlöjtnanten må trösta sig dermed, att snart en vagn skall komma, för att afhemta honomv. Officeren och ulanerna skyndade till sina sästar, och läkaren aflägsnade sig likaledes, för att uppfylla sin pligt hos de sårade soldaterna, hvilkas antal dock var obetydligt. Det är märkvärdigt, att trots fångarnes förtviflade motstånd och trots de många kulor, som de afsköto, blott en enda soldat läg död på fältet.