Norrländska Korrespondenten – 18 mars 1870, sida 1

Riksdagen och Folkbankerna. Motion af hr A. Gumelins: Om e nahanda freditivrätt i Riksbanken för s. k. foltbanker fom den, hwilken nu är fpar: bankerna medgifmen, År 1867 öppnades i Örebro den förfta Smwenfta folkbant, grundad i det närmafte på Schulze Delitzfdhs frejdade system, fom inom twänne årtionden skänkt Tyskland mer än tusen folkbanker, hwilla i mäfentlig mån bidragit att förbättra de mindre bemedlade klasfernas betryckta ställning och lemnat den lilla industrien ett wäl behöfs ligt biftånd i dess kamp för tillwaron. För Örebro folkbank söltes kongl. fastställelse å dess reglemente; men kongl. maj:t hän sköt frågan om sådan stadfästelses medder lande till fin befallningshafwande i Örebro län, enär, enligt landshöfdingeinftruttionen, sparbanksreglementens pröfwande oc fastställande tilltomma mwederbörande läns styrelse, och fann kongl. maj:t den tillämnade folkbanken böra betraktas såsom en sparbanksinrättning. På sådan grund blef rebro folkbanks reglemente af länsftyrelsen faststäldt, och likaledes lära folkdans kerna i Sundswall och Gefle för fina re glementen, fom äro nära bokstafligen lika med Grebro folkbanks, hafwa mwunnit ftadfästelse af de respektiva länsstyrelserna. Med bifogande af reglementet och kongl. maj:ts ofwannämnda skrifwel se ingick Ores bro folfbank i början af år 1868 till Sweriges rilsbank med anhållan att, mot god säkerhet, få ett kreditiv fig bewiljadt på de mid freditivers utlemnande åt fpars banker wanliga wilkor; och fann rifgeban