Norrländska Korrespondenten – 11 mars 1870, sida 2

wädl motion om ärtrirg of z tap 2 och 7 -SS ärfvabatten. Wit dagene sammanträte i andra fame maren biföllos utan nämnwärd diskuesion andra kammarens tillfälliga utskotte betänkante n:rie 3—6 ajstyrkande wäckta motioner anaående delning af Stockholms län emellan Upfala och Nytöpinas lån; om förbud för landtbandlare att ivfa bandel med wissa waror; angåcnde sättet för annementsräntas upbärande; samt angående tryckta formulär till frejrebetyg. Likaså aillares samma utskotts uts låtanre n:o 7, bwari detsamma tillstyrlt wictaganre af åtgärder för att från Dans mark återfå ätstilliga rer befintliga hanclingar och kartor. Tillfälliga utstettets n:o 1 betäntanre n:o 8, afftyre kande br Benjaminesons motion om nedsättande af en komus för utarbetande of förslag till uy foltskelestadga, bifölls äfwenletes efter någon tiskussion. Der. emot upstod en liflig debatt rörande samma utskotts betänkanre n:o 9, hwari detsamma föreslaait en skrifwelse till t. m:t i syfte att foltskolestadgans 1 måtte få ett tillägg of följande lydelse: ÅDer en större folkmängd och andra förbåls landen göra flera med wederbörligen wid seminarium gottänte lärare förserda folks stolor behöfliga och medellöshet ide hindrar, skall församlingen wara skylrig att inrätta sätana till det antal behofwet fräfmer. För utskottets förslag talade brr A och I Runrtbäck. Granlund och Jöns Pehrsson, anförande hufwutsatligen sasom skäl för äntringen, att we trerböranre mynrinheter sarna tillräckligt stöd af lagen att påbjuta inrättandet af få många skolor, fom rimliatwis motswara behefwet. Mot betänkandet yttrare fig hrr Bierkanter, Liss O. Larssoa, Benjaminsson, Östman, And. Johansson, Hjelm och Magnus Jonsson, som alla sötte wisa ve ckonomiska och andra swårigheter, hwilka inom tommunerna skulle upstä tillföljd af en sädan åndring. Wid anstäld votering afslogs detta ut stettets betänkante med 93 röster mot 55. Efter det br Uhr wåckt motion om ändring of walcensus tid andra fame maren, uplöstes sammantråtet. Wi meddela här den del af statsutskottets jeruwägsbetänkanden, som rör Norra stambanan och som lyder: Dä statsutskottet nu öfwergär till be beswarande af re sålunda wäckta frägorna, får utskottet först tillkännagifwa, att ut skottet fullkomligen instämmer i bet yttrande, fom wid sistlidne ritsdag af då warande statsutskott uti def betänkande n:o 66 (sid. 27—31) afgafs i fråga om den utsträckning, hwari jernwägsarbetena böra för statens rärning utföras, och på grund hwaraf utskottet framställde ven ås sigt, att de redan år 1856 påbörjade och nu till större delen utförda stambanorna wiserligen borde fullbordas, på det staten må af dessa banor erhålla alla de fördes lar, fom endast genom deras färdindyga gande funna winnas, och hwilta fördelar sälerligen äro tillvädligt stora, för att ins nebära giltigt skäl att icke längre uppffjus ta med arbetenas werkställande, — men att derefter inga flera jernwägar under närmaste framtiden böra för ftatens räls ning anläggas. Utskottet finner säleres för fin del, det of k. m:t nu framställta förslaget att, sedan nordwestra stambonan bliwit fullbordad, samtidigt påbörja arber AA —— —7—2 — 1