Norrländska Korrespondenten – 8 mars 1870, sida 2

är ni wid Vöftra ändan af Etödefjön oh sä till wida är alt godt od w. l; men fee dan Den 42 långa båtteden Härifrån ge nom ten lunalisuute Cocrorsjen och tll ofta ändan af Torpsjon år belagd med is of det bastanta och ogenomträngliga flag fom i allmanhet trijwes bade länge ech wäl i wåra nortliga tratfter, utan att wi dersör telegrafera land och vite omtring, såsom man i desfa dagar gjort wi fun: det, då det för några timmar eller, låt mwara, dygn syltes af drifts. Angdaten, som är blott 4!, fot djup: hående, går ända for djupt, der den ligger inbårdad mellon duneu oc tywärr har den ännu ej hunnit ändraa tillsisjalt, vat: tadt af of uppgjorda foliyter wijat, att den då stulie dara fig, sorutjutt nämligen att snon buroe. Ri blir otålig. Ni rynkar pannan och stampar med soten, ej endast for att hålla er warm. Jag säger ingenting om er häftighet: jag wet utt att ni oweltorligen jlulle wa iit i Tstersund till Gregoricmurtnaden och jag ter på ec, att ni tyctr tet arvet: samt, a kdeles rysligt retsamt. Nela tte till oct, om J4g sar be! Hur fon man, sager ur mes en wiss Irbe telse. hur ton mun wara neg — —, att bygga en cyr jeruwag Jujom ock al vu tommnnilationalao, i octen ajwen ingar wattenwag vd) oet här, der vet, jom na gon Jagt, av uto manader winter vd) tre månader fallt! For all del, lugna er! Det är ju blott ett cxempel, en tet af indtuningen, ett stamt jon: få man roar sig mecd att utHola wora btywande jeruwagars rittutug med hunjzuvn titt en jernbana medånopunet i — Aichanget: Det fins ingen jernwag och ingen Hattar hallr. Pelnmgroywen fins man är ej nagot totemotiv. Åee), cu! Pemgruswen ar ett cyjtert stulle, vm Doante, om det sunnite titt Pa uns Mc och) wurit af honom tant, meo ul juris het stulle tagtt ull sorcotto wid en ve sirifning af nagon herujt weu i et sÅHer cd) ott BVector Hugo stulte sorlagt voningsptatsen Ior wionneret a peuvie, Hemgrajwen ur i jå oro sugot en — underjordis irog. Cu avg ur tetan i och för fig något af unoerjoreen Hwac stau cj en Hluvsr jortist tog wara. Cu inapp vager tränger lallaren ges nom TC genggar, Jom flow sotestalla Jon: Her: bar Ovan battat guguppeysutagoen morisens gertingur ej tanna twiuga na gen att roscna; en tustungo, Juttig och un: tent, Boalt o und turt ar mattao meo VEN furtande ctocns ajöunstabe angor: den, fom bunnit wanja fig att inandes oesja, ffall sanske helt naturaigt (elleronaturligt?) tycka att Gnos jrista, herrliga lust ar — sadd. Förnumstige män, men hwika ej funna bestrida sanningen i nu gjorda reflettio ner, förcgiswa att just detta mörter, den: na sult, den fulls:ändiga bristen kå heme trejnad äro aj sedda att afstracka arbeta: ven hån ssåållet. Har ni vågonfin warit dar, min läsare? Jag har och är efter den betan färdig att tro, att irgen, ingen enda, fom njutit af ljus, sristh t och tomfort, stall åter tunna satia fin fot dit. 3 Umebladet talar en insändare med harm och sasa derom, att, em dan staden Ur cå ej eger något hotell, rejande wid untomsten till war residenestad stundom tUHHI aak .