Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1870, sida 2

dessa goda menmskors krets, hvilka behandlade mig lika kärleksfullt, som om jag haft rättvisa anspråk på deras omvårdnad. Fru von Braukenstein, denna snillrika, sköna och dygdiga kvinna, betraktade jag som ett väsen af högre art och ärade henne med oändlig högaktning. oDå jag uppslyttades uti elementarläroverkets högre afdelning, lemnade hr von Braukenstein med sin maka Wien, för att begifva sig till Steiermark, emedan förvaltningen af de grefliga Haselstienska godsen uppdrogs ät honom. Men jag stannade ensam i Wien, för att fullända mina studier, ty hans båda yngre söner, jemte hvilka jag dittils njutit undervisning, inträdde i det militära ståndet, iuom hvilket den äldre redan vunnit officersgrad. pBraukenstein beviljade mig städse riktigt underhåll, ja han gaf mig till och med mera, än hans förhållanden rätteligen bort medgifva honom ty han hade genom bankosedlarnes nedsättning till femtedelen af deras bokstafliga värde förlorat största delen af sin förmögenhet. Fyra år sednare, när jag slutat mina studier, tog Braukenstein mig på min särskilda begäran till sig såsom biträde i kansliet, och jag blef nu åter en medlem af hans familj. Fru von Braukensteins handlingssätt emot mig förblef oförändradt. Hon