Norrländska Korrespondenten – 22 februari 1870, sida 3

i en fortfa, derpå swarade: att han gjort fig kvitt denna fördom, Finnes bland folket en känsla att ej wilja släppa in fremlingar, wille tal. ej falla den en fördom, På detta sätt kunde också religionen kallas en fördom. Den, som lift föreg. tal. anser religionen såsom ett intellektuelt moment, oberoende af äsigter, kunde nog wara medgörlig i denna fråga; men tal. betraktade relis gionen såäsom ett flagg andlig bemwär ring. När kristendomen bröt fig fram, ide war det på det intellektuellas män, utan med makt. Ett folks storhet är dess åskådningssätt och dess seder. Se nom beröring med olika trosbekännare förändras dessa. I protestantismen såg tal. det renaste uttrycket af den renaste kristendom. Lutherska kyrkan ingår lugnt och godt i staten. Wi ha icke erfarit så starta slitningar fom andra länder, der en sådan intellektualism råder, beträffande såwäl religiösa fom andra åsigter. Omkring den lutherska tyrkan står det extrema: katolicismen och setterna. Utom alla dessa star den mosaiska trogbekännelsen. Tal. betonade här att frågan gällde prinsiper ej personer. Katolska lyrkan har i dag samma anspråk fom förr, hon tror fig tunna sträcka fin hand öfwer mwerlven; hon innebär en protest mot staten, hon anser att utom sitt tvogområde finnes ingen salighet. Kan man med trygghet wända sig till denna fyr: ka? Jcke mindre fara ligger i sekterna, fom wisserligen funna ega en warm re: ligiös känsla, men befinna fig på af: wägar; dessa utgöra det jäfande elementet — kaos. De funna tolereras få snart def anhängare ej ega rätt att blifwa embetåoch tjenstemän, men då fruktade talaren dem. Katolicismen utgör en protest mot staten, sekterna mot kyrkan och det bestående, i den mosai ska bekännelsen åter ligger en protest mot kristendomen. Denna fråga är får ledes af wigt för kristendomen. Med judarne eger för öfrigt det märkliga förs hållandet rum, att under det denna nas tionalitet hwarken saknar wilja eller för: måga att tränga sig in bland andra folk, will den dock ej assimilera sig med dem. Tal. kunde icke neta till, att påtrydningen af de upplysta är stark i denna fråga och ide utan inflytande. Af prins cipiela skäl, wore tal. ej emot hwarje förändring, emedan förhållanden finnas, der det religiösa elementet ide Har når got inflytande; men i affeende på lärare och domarebefattningar war tal. af annan äsigt. Det måtte wäl ligga någon rätt uti att lyssna till hwad landet tänker härutinnan. Tror man att folket blefwe belåtet med mosaiska lärare i wåra elementarlärowerk, seminarier och univer: siteter? Tal. hemstälde huru erempel: wis kristendomens framträdande skulle skildras af en judisk profesfor i Hiftorien. Angäende slutligen domare, så ftå be i närmaste beröring med folket. Förhållanden finnas der domstolen berör religiösa angelägenheter. Genom att ans taga män af fremmande trosbelännelse, uppstå twenne slags sådana embetsmän, det ena fullgörande fitt embete i hela dess omfattning, det andra med wissa inskränkningar. Skäl till en få alldeles abnorm grundlagsändring finnes icke i bristen på embetsmän. På grund af hwad hr Rundgren sålunda anfört Hr kade han afslag i denna fråga. Or Keij tog judarne fom förföljd nar