Norrländska Korrespondenten – 18 februari 1870, sida 3

fjädrar och här en halffärdig sedel. Anser du mig ännu för en lögnerska? Hvad sa 77. Min Gud, min Gud! stammade traktören och vred händerna. Vi äro förlorade lo Ja, helt säkert, i fall du skvallrar)s. Hvem är den skändlige, som här förfärdigade sedlarne? PFriryttaren Rudwolt. Denne galgfogel, denne hycklande skälm slår sig altså på sådana dårskaper, i stället för att hjelpa oss med rörelsen, såsom föreståndaren tilllåtit honom! Och du, hustru kunde gifva ditt samtycke dertill! Therese, jag har alltid hittils hållit dig för en hederlig kvinna l5 Jag råder dig att inte förolämpa mig, ty annars skall du se hvad som händer, emedan du ensam är skulden dertill. Du rummelpotta, hvar har du de två hundrade thalerna, som du fick i hemgift med mig? Jo, du har förskingrat dem, du kägelspelare, du ölhusbroder! Du håller dig ju på krogarne nere i staden hvar enda dag, som Gud har skapat! I dag är det första gången som du frågar mig, hvarifrån jag tager penningarna. Therese, låt mig säga dig —. Låt du mig säga dig, att vår rörelse ej på något annat sätt kan upprätthållas, om du ej vill hushälla!