Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1870, sida 3

såtte att genom inre och yttre förändring bringa dem till afsättliga waror på werldsmarknaden, dels och underlätta deras bemödanden att genom kunskaper, smak och färdighet winna en ersättning för de förmåner, naturen i rikare mån tilldelat an: dra länder; hwilka försök att höja ren in hemska induftrien, enligt kongl. maj:ts å sigt, icke borde blifwa utan framgång, då hufwudelementerna för all invuftri Wdligtwis funnes i temligen ritt mått inom fäderneslandet od) hwarken materialier efter frafter till deras förädling saknades, enär landet omfattar ftora odlingsbara trafter, rika berg, widsträckta skogar och talrita wattenfall samt Sweriges innewånare i hög grad ega fallenhet för mekaniska Yr fen. Oaktadt dessa lika sanna fom behjertanswärda ord, mill det synas fom hwar: fen regering eller representation med fyn: nerlig bemwågenhet omhuldat wårt lands telnista underwisningswäsende åtminstone få widt frågan warit om sjelfwa Yyrfesars betarnes bildning eller att ur deras leder genom bibringande lunskaper söka frame draga de utmärttare förmågorna till hö gre tecknisk bildning. Wisserligen hafwa unter de twenne sednare decennierna tefnifta elementarskolor blifwit inrättade i Malmö, Norrlöping, Örebro och Borås, men wid dessa skolors bildande är inga: lunda de olila indnstriidkande orternas mera speciela behof afsedt, hwarförutan dessa stolor med fin närmarande organi sation hufwudsakligen meddela samma une derwisning, fom hwarje på reallinien fullständigt elementar-läromwerE fan och bör lemna, hwadan ifrågamarande tefniffa ffolor ingalunda synas motswara den upp: gift, fom i allmänhet en tefniff undermwisning har. Emellertid gör fig den åfig: ten allt mer och mer gällande, utt ett bland de wäsendtligaste wilkoren för ins dustriens utweckling är, jemte den på wertz staden förwärfwade handafärdigheten hos arbetaren, äfwen och i fullt lika hög grad hans kunskaper, intelligens och fonftnärliga utbildning i för sådant syfte inrättade ändamålsenliga underwisnings anstalter. Såtane underwisningsanstalter finnas nä stan öfwerallt i utlandet; hwadan om wår arbetssticklighet icke står desto högre, något som icke med skäl lärer kunna inwändas, tiden torde wara inne att äfwen hos oss mera behjertas wigten af en lämplig och tidsenlig underwisnings ordnande för den i industriens tjenst inträdande ungdomen. Widkommande åter frågan huruwida staten bör lemna birrag till unverwisningsanstalter af antydta flag eller oms sorgen derom Dhelt och hållit bör öfver: lemnas åt kommunen, få lärer fommunerna sjelfwa swårligen funna förmås att åftadfomma desamma, ännu mindre gifwa dem den fullt tidsenliga utweckling, som är wilkoret för att de rätt skola gagna; och det synes dessutom i wiss mån obilligt att då staten med betydliga medel bidra: ger till en ändamålsenligt ordnad under: wisning för arbetare inom andra riftningar af praftiff werksamhet, ide äfwen handtwerkerierna något mera än hittills skulle härutinnan tillgodoses. Men om sålunda statens mellankomst för uppehåls landet af underwisningsanstalter för industriens befrämjande fynes billigt, få torde dock å andra fidan böra oeftergifligt fordras, att äfwen kommunen bidrager; ty utom den minskade kostnaden för atsmwertet, winnes härigenom hwad fom är ännu