darnuss sriftare. wille hafwa del Den ordnade teten ar för barnets uppsostrar och underwisning af sior betydelse; och es medan äskådningen härwid spelar en så wigtig roll, brutar man gemenligen kalla re instrultiva letsaterna åstäådningsmateriel. Det år nu företrädeswis dylil materiel, fom litografiska bolaget — redan förut tillwerkare och förläggare af en mängd wärderila, mid ffolundermwisningen allmänt anwända artillar — inom fin nya får britsafdelning ämnar östadkomma. Dens na afdelning kommer att i alt fom berör det rent peragogiska, stå under ledning af härutinnan wäl bewandrare personer, oh i fråga om det rent tefnifta att förestås af en swensk wertmästare, hr Alexis We sterdahl, som med mångårig erfarenhet förenar mycken smat och fyndighet inom sitt fack. — Företaget anses i hög grad förtjent af uppmärtsamhet, wore sig att man tager hänsyn till önskwärdheten att, äfwen inom denna indnstrigren, erhålla ett inhemskt sabritat, hwilket, wi äro — med lännedom om litografiska bolagets många öfriga tillwerkningar — derom öfwertygade, i allo fan täfla med utlandets, eller tänker på det gagn som en wälordnad åskådningsmateriel eller — för att anwända det gamla bekanta namnet — lefsat san hafwa både för hemmet och skolan. — Justitutet i Hjorted. Af årsberättelsen från den 1 Sept. 1868—69 inhemtas blond annat, att utgifterna för året wid institutet för döfstumma i Hjorted öfwerskjutit inkomsterna med 1,084: 70 och att institutets äterstående skuld utgör 1.327: 37. Den 16 Maj hade ynglingen Gustaf Adolf Andersson från Dalhem blifwit enslildt fonfivmerad, derför att han ffulle följa med några flägtingar till Amerika. Den 24 Juni blefwo Jonas Bes ter Nilsfon ifrån Hjorted, Johan Alfred Jansson ifrån Gladhammar samt Clara Sosia Carlsdotter ifrån Christdala och Augusta Erilsson ifrån W. Husby i Hjorteds tyrka förhörra och fonfivmerade, hwarefter de begingo nattwarden. Den förftnämnde, hwilten på sätt och wis fan anses såsom upphofwet dertill, att institutet för döfstumma här blifwit anlagdt, mar nu redan gammal, såsom född år 1840, hade klena fattningsgäfwor och ansågs icke tunna hafwa någon synnerlig nutta of längre underwisning. Han har nu tjenst bos en bonde i socknen, och har godt bes röm för sitthuppförande. Den antre yngs lingen war också klen till förståndet, men de båda flickorna hade godkänd tunskap bår de i fatefes och biblisk historia, kunde tala tydligt och fe på munen hwad man talade. Med dem war fåledes det åsyftade ändamålet wunnet, isynnerhet fom äfwen deras hjertan tycktes wara rörda af tri stendomens heliga sanningar. Twene ee lever, hwaraf ven ena marit wid injtitus tet ända fedan 1864, och den andra en kortare tid, måste ffitjas ifrån inftitutet, utan att una fonfivmeras, till följd af bristande fattningsgåfwor. Helfotillftåndet bland institutets 30 elever har warit godt, men underläraren I. Elfström hor, till följd af sjullighet, måft lemna fin tjenst, hwarigenom underwisningen blifwit mycket betungande för de öfriga läraretrafterna, hwilka dock wunnit lättnad genom friwilligt biträde af twenne personer. Malla — —