Norrländska Korrespondenten – 4 februari 1870, sida 1

iallmänhetemellan systemen för wåra lägre och högre underwisningsanstalter ett midt swalg, öfwer hwillet ingen brygga leder. J stället för att räcka follskolan handen wänder elementarlärowerlet henne ryggen. Förhållandet dem emellan är ungefär lika fremmande som emellan informatorn i ett förnämt hus och den ansprålslöse ftolmär staren för de underhafwandes barn. Den ene har att bilda herremän, under det den andre har det tunga grofarbetet med de ringare klassernas hyfsning och upply3gs ning. Der eger således ingen mwerelmwerkan, ingen ömsesidig handräckning rum mellan foltskolan och elementarlärowerket. De utgöra ide olita läntar i ett och samma system, icke olika skolor för samma flags folt, utan representera hwar sitt fy: item och hwar fina follklasfer. Och på ingendera sitan uppfylla läroanstalterna sitt ändamål. Med bästa wilja i wertden är det ogörligt för follskolau i allmänhet att tillfredeställa de stigande fordringarne på en högre och grundligare medbergerlig bildning. Hennes oförmåga i detta asseende betingas icke så mycket af af de många inre och yttre swårigheter, hwarmed hon har att kämpa, eller af de otillräckliga resurser, hwaröfwer hon före fogar, ehuru dessa om tändigheter misfers ligen utgöra wäsendtliga hinrer för en framgångsrik werlsamhet å hennes sida, utan fastmer af fjeljwa arten af hennes arbete. Detta arbete beftår nemligen till hujwudsakligaste delen uti nybörjares uns derwisning i stafning och innanläsning eller i inöfwandet af en wiss läsfärdighet, som måste föregå all i egentlig mening bildande underwisning. Hon får således offra fin tid och fin wertsamhet till ftor del på wissa metaniffa öfningar, fom ide innehålla något egentligt bildningselement. Widare får foltskolan merendels mottaga fina lärjungar alldeles otunniga och oföre beredda i bokliga studier. Hon har dere före inga odlade själsförmögenheter, inga utwecklade begrepp, inga förberedunde funskaper hos barnen att knyta fin undermisning till, utan måfte fjelf i allt börja det swåra arbetet med deras odling och till: wäxt i wett och kunstaper. Hennes fall är derför jemsörligt med nyodlarens, fom har att afrödja och uppbryta marten, men ide förmår att widare berera och beså henz ne. Hos elementarlärowerket finnes, ent. hr Rnndbäcks åsigt, tvenne särskilda behjertanswärda brister: 1) att det ingenstädes under fin fortgång öppnar för fina lärjungar ett tillfälle att med en fullständig och afslutad lärokurs af mindre omfång ut träda derifrån i det praktista lifwet. Elementarlärowerket är, säger han, i sjeljwa werket ingenting annat än en studentfabrik, hwarten på den klassiska eller den reala linien: sturierna ha intet närmare mål än afgångsexamen, och den olycksaliga uns derwiswingsplanen har till följd att en mängd, Jör studier obelväma subjekter, hwilta med suckan och icke med fröjd egna fig åt boken, träffas wid alla wåra läro: werf, ett förhållande, fom högeligen måste betlagas såwäl för lärjungarnes fom för samhällets och lärowerkets ftull. Dock lider lärowertet mest, fom ice på honnett sätt fon blifwa dessa för studier obekvåma subjekter tvitt, utan nödgas släpa dem igenom alla klasserna för att slutligen tauvste fe dem förolyckade redan i ftudentfammaren. Det fär i i dem ett befwärligt påhäng, fom sliter ut lärarnes kraft, hindrar underwisningens fart oc alltid ute gör föremål för betymmer. Detta påhäng bidrager också i fin mån till lärowerkens öfwerbefollning, till följd af hwilten fasserna ofta måste delas, lärarekrafterna förstärkas och lärohusen utwidgas. Jcke heller det wid elementarlärowerket inhemtade kunskapsmåttet anser hr R. tillfreds ställande. Hela valutan för lärjungens ansträngningar i skolan är meråndels blott en lös, oredig och ofullständig bildning utan stadga, sammanhang och klarhet. Hans kunskaper utgöres för det mesta blott af lösa fragmenter af några språk och wetenskaper, hwilla hwarken hänga ihop eller äro brukbara för lifwet. Näågra glasor och regler här, oc några stympade notis fer der — det är wmwanligen hela behållningen af hans studier, hela winsten af flera eller färre års mödor och kostnader. 2) (Ett ytterligare ondt wid wåra elementarlärowerk äro de ensidiga och öfwer drifna språkstudierna, der fordringar uype