Frankrike år 1796 skulle hafva blifvit definitivt besegradt. om ej Bonaparte funnits. Oaktadt de sniglar, som klättra upp på bronsstoden, för att med sitt slem öfversmeta den, skall den store mannens gloria ej flickas; och om det ett ögonblick vore möjligt att antaga, att det skedde, skulle hans smädare, de dåliga patrioterna, blott hafva lyckats att beröfva Frankrike dess ärorikaste prydnad. Må alltså ej Corsikanerna sysselsätta sig med det vanvett, som de ytterligt små uppblåstheterna i Bastia fåfängt söka inmänga i enstämmiga känslor ; hvilka nått höjden af en nationalreligion. Må makten ej sänka sin fana och samtycka till kombinationer, hvarigenom landets öden skulle anförtros åt personer, som ej uppriktigt bekänna denna religion. ,Må Gud inspirera dem, som med en fast hand höja våra ornar öfver utländningars ingrepp och inhemsk tvedrägt — och må vårt kära Corsika alltid vara stolt öfver sin solidaritet med Frankrike och med dess utvalde — Eovira li nostri. Jag trycker eder hand och är eder tillgifne P. N. Bonapartev. Den fras, hvari prinsen sade, att han var tvungen att återhålla sina vänner; som voro färdiga att kasta de