Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1870, sida 2

nom utgiswen broschyr Om husftiten; och updrogs ät ordf. att för såwäl dennasom ock för förut från samme gifware hit anlända gäfwor öfwerdringa förenin: gens tacksamhet. Sedan föreningens sånglör afsjungit en säng, talade hr Nordlöw om arbetarens werkliga förtrycare i ett allwarligt och delwis högstämdt föredrag, fullt of nytti ga sanningar. Efter att hafwa framhållit arbetareföreningens höga mål och huru det bör upp: mana till ökad werksamhet och efter att med särdeles wärme hafwa påpekat Yuruz allwar mera än lek, önskade tal. attfamma anda fom fortfarande måtte leda ar: betet. Det är möjligt, yttrade tal. att fom denuna förening alltid wisat fig älska de olila elementer, hwaraf wår förening bestär, wäsendtligen bidragit till den mintre nöjes lyftna stämningen; det är möj: ) ligt att föreningen uti re religiösa med: lemmarnes allwar eger en motwigt af få helsosam beskaffenhet. Dock äro medlemmarne i allmänhet stämda för det aflwarliga och derför må wi wisserligen tacka Gud: ty utan ärlighet i mening och allz war i handling wore wårt framåtskridande omöjligt. uSsmwad wilja wi? Wi wilja lära mera — winna mera förstånd, mera kunskap och mera öfning i brutet af de förmör genheter Herren flänkt of. mu är arbetarens ställning beklaglig och derför hafwa mi förenat of för att med gemensamma trafter häfwa detta onda. vOm man fon harmas deröfwer att de högst uppfatta omgifwa fig med en ni stan otrolig lvx — medan samtidigt un tersåten hungrar och artetaren fucfar uns der sitt ol; om man Hagar öfwer Pens ningens wälde, öfwer de s. k. bättre klassernas försöf att bibehålla deras herskande ställning inom samhället; få bör man ej glömma att söra fig den frågan: Har arbetaren sjelf gjort något för att för: bättra fin ställning, för att utbilda fig såsom menniska och medborgare? Srfännom, att ingenting har warit arbetaren få tlifgiltigt som hans eget menffliga wärde och att man omöjligen fan wänta fig blifwa under sådana förhållanden helt twärt lyftad och höjd. Om nu staten eller de styrande icke welat och skolan, till följd af fin dåliga organisation, eller till följd af folkets för: domar mot all uplysning, ite kunnat till intet göra den härd, der arbetarens hands och fotbojor samt munlås äro smidda; — då måste wi sjelfwe gripa werket an och det är hwad mi nu hafwa gjort. Efter att hafwa lifligt betonat wigten uf ÖfUAUH. UH Inte, UA benfba per och förmågan att bruta dem; i fame manhang hwarmed talaren warmt refommenderare aftonskolorna och diffusfionsmötena slutade talaren med följande önskan: Mäåtte wi alla, under wexlande hopp och misftröftan, under ljusare eller mör: fare stunder, alltid ihågkomma att, om Herren icke bygger huset få arbeta de få: sängt fom derpå bygga. Måtte icke tanten på och arbetet efter oberoende göra oss oberoende äfwen af Gud! Täntom icke — då wåra ansträngningar krönas med framgång — att detta är wårt werk, att wi hafwa det åstadkommit, att wi danat wåra öden och skapat dem efter wårt ber hag och egen wilja; utan hellre i ödmjuk: het och ertänsta af wår oförmåga tada