Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1870, sida 3

Pssampe Pssampehsson. Kommunalskolan i Tryserum. Sällan har en underrättelse af så enskild beskaffenhet gjort ett angenämare intryck, än då tidningen Barometern häromdagen berättade, hurusom kyrkoherden i Tryserum Th. Ringberg i sin prestgärd öppnat en kommunalskolas, der 12 vuxna bondsöner af honom erhala kostnadsfri undervisning i kommunallagarne. statskunskap, svenska språkets rättskrifning. uppsättande af protokoller och utlåtanden, kommunalräkenskapers förande, geometri m. m. Af de anförda kunskapsämnena framgår, att kyrkoberden Ringberg vill dana de unga sönerna af allmogen till att blifva dugliga kommunalmän, med hansyn till de värf. som den kommunala sjelfstyrelsen numera gör till en både rättighet och skyldighet för våra landtbrukare. Det är allenast genom sådana äsigter, som vår landtbefolkning skall kunna på egen hand väl handhafva dessa uppdrag, obercende af vare sig statens eller kyrkans embetsoch tjenstemän. När en församlingsherde så uppskattar betydelsen af det borgerliga lifvets kraf, och när han sjelf lägger handen vid det bildningsarbete, hvarom här är fråga, har han utan tvifvel gjort sig väl förtjent af sin församling, och skall. genom det deraf vunna förtroendet, äfven kunna med större kraft verka för religionens och sedlighetens befrämjande. Vår tid begär — och det är ingenting annat än kristendomens fordran — att religionen skall vara ej ett syfstem af lärosatser, för hvars utläggning och predikan man har det särskilta stånd, som kallas prestestånd, utan en andlig kraft, som genomträn— ger hela värt lif, helgande dess äfven mest underordnade förrättningar, i det dessa blifva en verksamhet i deträtta och goda. När de presterliga yrkesmännen fatta så religionens väsen och uppgift, skola de deraf ovilkorligt känna sig manade att söka undervisa och vägleda sina församlingsledamöter äfven på det område, som kallas overldsligto, men som kan och bör vara lika så andligt, som trots någon utläggning af en predikotext. Ty hvad betyder väl denna lärdom, blefve den än så inplantad, om icke dermed förenas en vidgad insigt af lifvets förhållanden, men ständigt hänvisande till deras yttersta mål? Långtifrån altså att söka nedsätta