Norrländska Korrespondenten – 4 januari 1870, sida 3

två stugor och två små ladugårdar. De hade hela tre kor och åtta får på ön. En svartraggig hund kom emot oss; men vinkade med svansen när han fick se sin husbonde. Vi voro så svaga, att han måste ropa på hjelp, för att få oss 1 land. Då kommo hans far, en gammal fiskare med väderbitet ansigte, och hans syskon, en yngling och en gosse samt en flicka från den ena stugan, och mannens unga hustru med en liten pojke på armen och ett par barn springande bredvid från den andra. Det skall bli märkligt att höra den historien, sade gubben. Det är nu fyratio år sedan någon stötte på den vklobbends, men då förgicks fartyget med man och alt, och kaptenen och en karl, som flöto i land, ligga deroppe bakom Svarttoppen, der jag lagt stenröset. Det var en Eagelsman kunde jag jag se af några papperslappar liket hade i fickan. Ingen riktig kyrkogård fick han; men jag jordkastade honom ordentligt som en kristen menniska, med tre skoflar mull och läste fader vår och välsignelsen. Nu dela vi, sade Gubben — jag tar kapten och två, och du tar de andra tre till dig, och så få vi ställa, som vi kunna. i Mor! här är folk — de ha suttit i sjön i tre dagar och på Skälklobben i två — och så kom Zackis dit ut