på flykt. Efter att en stund hafva disputerat med M— om den saken, skiljdes vi för att gå till hvila. Jag qvarsatt emellertid ensam på balkongen sedan, för att röka och inandas den milda nattluften. Jag tänkte pö Polen och dess tappra folk. Min uppmärksamhet drogs likväl snart från dessa tankar och fästades på en qvinna, som vandrade fram och tillbake utanför mina föuster. Det föreföll liksdm hon stund efter annan kastat en blick upp till min balkong, hvilken uplystes af det klara månskenet. Klockan slog tolf. Jag reste mig upp för att gå in, men kastar än en blick på den besynuerliga nattvandrerskan obhI fick då se en karl som nalkades henne med långsamma steg, och likSsom rädd att blifva bemärkt. Han såg . sig omkring och slutligen, sedan han örvertygat sig att icke någon fanns i närheten, påskyndade han sin gång, vexlande i förbigående några ord med qvinnan och gick sedan vidare, hvarefter jag såg äfven heune aflägsna sig. Ett möte. således midt i natten, Jag drog mig tillbaka in i rummen, för att gå till hvila och insomnade snars; men vacktes efter en sund af ett besynnerligt buller i salongen. Det föreföll liksom en ruta blifvit sönderslagen, derefter hördes smygande steg. Jag lyssnade några ögoublick, kastade mig derefter ur sängen och skyn