ö dorrarne. Får jag halsen af honom, sä mycken förargelse gör han. Vidare taltes icke om den saken. S.å fort vi hunnit kläda oss och fru. kosterat begåfvo vi oss ut, för att bese stadens märkvärdigheter, hvaribland domkyrkan intager det förnämsta rummet. Pa eftermiddagen togo vi de märkvärdigheter i betraktande, som icke menhuunos på förmiddagen, så att damerna hemkommo alldeles uttröttade. Det var något sent på aftonen då vi åtskildes. M— hade roat oss med att förtälja åtskilliga tjufhistorier af mer eller mindre märkvärdig natur, så att jag. sedan vi sagt hvarandra ggo natt, beslöt att låsa upp min kappsäck för att öfvertyga mig om att de 4,000 thaler jag hade förvarade derstädes funnos qvar. Der låg verkligen pens ningbundten, men förunderligt förtunnad. Jag löser upp den och räknar igenom penningarne. Min kassa var förminskad med 2,500 thaler. Allt hvad der fanns qvar var 1,500 thaler. Jag gjorde genast allarm och det blef en faslig uppståndelse. Värden frågade om jag var fullt säker på, atthafva haft summan, då jag tog in på hans hotell, något hvarpå jag måste svara nej, emedan jag icke öppnat kappsäcken sedan min afresa trån Stockholm. De under resan brbhöfligageffekterna hade i en nattsäck. Hotellsärden aeklagade min förlus