Norrländska Korrespondenten – 21 december 1869, sida 3

IIvarjehanda. -jutalet är underbart och betydelsefullt. Vi veta haru det genomgår hela den mystiska uppenbarelseboken med sina sju gyllne ljusastakar, sina sjuhornade lam och sjuhornade vilddjur m. m. och vi återfinna det nästan öfverallt såväl i urkunderna som i sjelfva naturen och äfven i dagliga lifvet. På sju dagar skapades verlden (väl var det egentligen på sex, men det var väl ändå något att jemka och pussla med äfven på den sjunde); sju äro budorden på den ena taflan; sju bönerna i Fadervår; sju voro de feta nöten (hvad slägtet sedan förökats!), sju voro äfven de magra; sju goda år och sju hårda; sju år tjenade Jacob för Rachel, och sju gånger längre näsa fick han då säkerligen, då han fann Lea i brudsängen och mäste vänta i sju år på den andra systern; med sju bröd spisades tusen män och öfverlefvorna upptogo sju korgar; om en rättfärdig sju resor faller, står han upp igen; sju voro verldens underverk; sju Greklands vise; på sju kullar byggdes Rom; sju äro departementsråden i Sveriges statsråd; sju nämndemän gör rätten full; sju skinn på gröten, om den skall vara