i fen ett eayytiskt parlamenl, etwilter of vicekonungen underrättas om landets tillstönd och har en nöst wid ref lagars ech skatters bestämmante Han har emellertid på östarlänrskt fött bortslösat ofantliga summor på nya flott, svsande fäaster och tyrbara sklänfer till utländninaar. Likwäl fan ide nekas, att landet aått framåt I myckett Bomnisottinaen bar ökats betyrliat seran 1861, närmast till Jölld af den staanatton i importen, fom framkallades, af ret amerifonska inbörteekriaet. Åkerbruket bar befrämjats aenom kanalonlänaningar, ech hanreln aenom nva bamnar Jernwänar äro by da, först och nåmsst mellan landets trenne bufwurpunofter, Alexandria, Kairo och Susz; ett telegrafnät 2 sin öf. mer lancet, bryangor äro larda öfwer Nilen, och en mänar äkakåtar beseala floden. En höaskola är stiftar i Kairo tilifa med twenne boktryferier. Af gamla orabissa werk trockas nu billiaa upplager, och utläntska böcker i re exakta wetenskaperna öfwersättas, hwarjemte elever skickas till fronska skolor för att utbiltae; vicefennngens egen son blef för fört tid setan inskrifwen fom sturent wid Oxjorter u iversitet Böre Mierine cria oc Kairo ba fött ett em epeiskt utfecne re, med agebelvenina, stenlänanina, beutes warter, teatrar och andra stora byanar der, till största te en uppförda af enr peiska karitalister. J de båta bufnute stäterra finnes äfven polig, inrättar rå europeiskt sätt, och för att riktiat beteckna cwilisationens injörande bar bicekonungen aiswit livis åt fin betje nina, inrett lorer på teatern för Harems Damer, somt tillställt baler och kapplöpningar m. m, ty halfbarbarerna tro alltid, att om de entast efterbärma europcerna i yttre serer och bruf, få ta re äfwen närmat fig dem i cvilisatien. En kvick fransman yttrade rerföre en nång om turkarne och deroe civilisation: Jarte äro wisserliaen ännu menniffo: ätare, men te äta med fnit och aoffel. Jortkloteto passagelänter äro af fönz nerlia merfantil och kulturbiste: isk be tytelse; tv genom bandel oech sjöfart wäctes månasiriabet i irger och bebof, och just bebofiwet är eftertunkens och flitens mättixa trifbjul. Eavpten är i tetta hänseenret det lycklinast belägna land i ren östra, liksom Mexifo i ven westra bemisferen; bårag förhållanren mot swara wisserlicen ide i wåra rasar de. ras läge, men teras sorutid bär wit: nesbörd terom Nilens aamla lant hare, i lilbet mer Meriko, ret företräret att pet tunte utbiura en sjelfständia kultur, innan hanteln med utlantet märte ret öfwer hufwuret. hen ten officielt tills ! spärrade Faraonstaten erhöll likwäl utifrån påsrötninaor, bwilla i hög arod mworo nyttiaa ör ress cipilijotien. Från 6:te ätbhuntradet före Kristus taterar fia Eryptens spårrnina, unter vet inwandringar, såsom Abrohamiternas, och eröjringar, jåsom berdekonungarnes, lånat ferut eat rum, liksem det skerte i Me fepetamien ech senare i China och Sn: ; bien; ty grunttraget i regia potomiska stater, i olifbet mer te asiatiskta eröfrare, re feniciska handvelgs och te bellenifta for lonisamonsstaterna, ärsträna iselerina mot utlantet. Med det politiska förfallet, bwarmet ärwen centripetalkraften förswann, inträrde få småninaom ten potamista urstatens upplöenina Mon öppnare ögonen och märkte, att mennie stor äfwen bortre På antra sidon beraen. Arrikas krinasealina och det försia före suket att Åenembipyta näset wid Eucgirs falla under tdenna erek På ten liden funnoe i orienten ännu icke deesa mås aar, fom Romarne feran ssapare, utan Julen mar ten fora lanremä sen; till wenster om den bvades Jesesetanalen, och till högner proeiefteratee Susztanalen, Fargoner och praster kunte uppföra obe: usker och tempelkolceser, men wattenbugar nater i faran skola öfwerainao tang ternuska och fysista förbålanden; ren fore konungene up sion merfare fom ett tlubifltna och kanalbvanaten blef en mytb Märkmärrtiat är tet likwäl. att ren Ällexant rinska titeältern ice full I H i I I