Norrländska Korrespondenten – 26 november 1869, sida 3

unter bet en mängd discipliner, fom må. ste anses tillhöra medboraerlia bildnina, alldeles försummates. Orsaken härtill söktes dels i lärewerkens ursprunaliga organisation såsom prefte och embetg: mannabildningganftalter, rels i de makt: enantes intresse att i det längfta tvar: hålla massan af medborgare i omyndig: hetstillständ. Wid ven tredje sammankomsten föres hades frågan om den merboraerliga bilds ningens tillämpante på follskolan. En mörk tafla öfwer feltskolornas Nnumar rande tillständ, tagen från folfffoleinspektörernas berättelser. upprullades Feltstelan är på de flesta stållen för närwarande intet annat, än en törberes vande nuttwarteskola, till lättande of presternas befwär, samt äfwen, til och med säsom fåran, olämplia, emedan re: ligionen blir en töd bekstafstro, hwi lande på utanläsnina af biblisk bistoria, tatekes och pjiolmverser. Såsom första wilkoret för fottstolans höjante fram: höls relinioneunterwisningens skiljante rerifrån och öfwerlemnante till presten, hwilken tock härför borde få tisponera en vag i weckan. Ferrrates icke relir nioneunderwisning af foltftoleläraren, tunte seminarierna serermera reformer ras i tiftning of en merborgerlia bildninas metdelante Brerwit follskolans tvalitatwa utweckling borde gå den tdan: titatida, få att ren efter hand drog till sig ten ena Hlagfen efter den andra från elementarlårowerken, til dess den flutlis gen utbilrats til en medborgareftola, motjmarande sistnämure lärowerts 4 lä fa kluasser. Detta skulle blifwa det stora fram titsmålet, att alla merborgare finge lika bilening och att alla tunte benagna ven til 15 a 16 ärs älder, då yrfegbildning i fpecialffolor borte följa. Härtill for: drates teck, att staten i wida högre man än bittils lemnade åt foltskolan ett un: derstöd, fom härintill i främsta rummet kommit de bemerlate folkklasserna till goto. — Ny råwara för bränwiustillwerkning. En fransk tirtnina mettelar föl lante notis: Blond för åkerbrutet ffadliga wäxter är vet få, fom göra landtbrukarna mera ondt än lvickroten (Triticum repens). Numera fan renna planta blifwa fällan till en stor in: fomst för re jortbrukare, fom wilia göra fia beswär med att från fina fält insamla henne. Erfarenheten bar wisat, att lvickroten, seran ven blifwit twättad och gått inenom en hackelsemaskin samt derpå behöfliaen fuktad och försatt i jäsning, gifwer ett utmärkt gort bränwin. — Luftresa. En wid egendomen Wi kens stora wäderlvarn anstäld mjölnrardräng, Anders Lundberg, war häromdagen ute på en luftreja af äfwentyrligaste slag; men från hwilken han det oaktadt slapp jemfsörelsewis lindrigt unran. Han tog sig nemligen, oaltadt han warit anstäld mid lvarnen i 2 år och således borde hafz wa warit fullt modweten om den med en dylek oförfigtighet förenade fara, orädet före att söta, springande emellan mingarz ne å den i full gång warande qwarnen, passera en emellan mjölnarens boftar och tvarnens andra wåning anbragt gång. Detta försöt lyckades emellertid ide bättre än att ena svarnwingen fattade tag i honom, hwarwid han tastades längs öfmer 2 ————————vvv—