Norrländska Korrespondenten – 23 november 1869, sida 4

främmante nationalitet. Petitionen slu tar med en anhållan, att deputerade fam: maren mille hes regeringen utwerka, att ren utlosware omröstniagen och af: trärelsen måtte bli utförda. Carl Georg Brunius. : En ålrrig arbetare i wetandets tjenst bar slutat sitt fluiaa och werksamma lif, och Lunts unwersitet har förlorat en man, fom i mer än ett halft århuntrate der lefwat och werkat och kämpat, och hwars namn blifwit frej: vart för snille och månasitrig lärrom. Carl Georg Brunius förres 1792 i Tanums presstaård i Bohuelän; fin första underwisnina erhöll ban af fin far ter, fom mar en man med mycken lär: tom, och då hans sturier i hemmet woro fulläntare blef ban sturent först i fund och seran i Upsalo. Han återwänte vod till det försinämnra lärosätet, rer ban feran tillbrante hela fin lefnad och irkode fina mångsitiga studier. Efter att hafwa tanait araden i fund, derwir hau of Teaner, fom vå war professor i grekiska språket, erböll höasta betvaet, blef ban först recens i nämnde språk och derefter ad unkt, samt, feran Tegner blifmit biskop i W riö, efterträrre bo: nom Brunius sem professor, en plats som ban seton innehate till tef han för 11 år seran blef emeritus. Brunius mar en rikt utrustad natur, en frafti, ech energisk ande, och arbete mar bang själs behof Hans lärtom mar byad på klaesisk arunt. RNomars språfets genius lefte upp i honom: ban mar romersk skalr, och i hang sånger tea tet alömra Latium upp i vaden. Af naturen hade han retan i barns domen bestämta anlag för ritnina och hanraslöjd och förnötte rå fina lediaa siunter med murarbete och rylilt, och ur tessa anlag utwäcklade fia unter trägna sturier ven fora och wir sträckta werksamhet, som han inom arlitekturens områre seran öragalade. Då romkyrkan i Lund år 1833 skulle restonreras, fick Brunius lerningen bäraf och fortfor dermed i 25 år, vå ban derjemte ows byade aamla akatemibuset samt upplörte de nya institutions-och bistepebusen ders stätes. Den wackra plats fom nu oms fattar Kraftstorget, Tegnbsptatfen och hela ven öfriaa öppna trotten krina domltyrkan och Lundagård är ett werk af Örnnius. I förra tirer funnes här, jemte det gamla och förfallna biffepebufet, en mänad smärre byanader och inse stängra gårrar, fom Ifao intill domkyrfan och akatemien. Allt detta fick Brus nius efter mauaa fiviver rörjat undan, och nu har staren här ett varti, få mar: lert, att få stärer i wårt land ena når pot liknanre, och fom wäcker beundran bos alla hwilka från när och sjerran besöka ven gamla universitetsstaden. Utom re byanatsarbeten, bwilka Brus nins utfört i Lund, bar han dele ny bvat, dels utmitgat och teftaureratföfmer 30 tyrkor i wårt land i olika provinser Bland tessa är ett af bang utmärktare arbeten restaurerinaen af S:t Petri fyrs fon i Malmö, hwilket tempel bare till en del blijwit förfallet, men återstältes unter bang lerning i fitt nrsprunaliga skick och ät nu eu af de herrliaaste tempelbynnater i wårt land. Då kyrkan jafnare egna medel, ledtre Brnnius are betet utan ersättnina, litsom ban alltid handlade utan skymt af eaennytto, rå tet mar tet lefwante intresset för byar nadefonsten i norden fom lerte bang rastiösa arbete. Belätenheten med res staurerinzen af S:t Petri kyrka fram kallade en subskription of starens innes wånare till en herereskånk bestående af en dyrbar silfwerpjes arbetad i götisk stil. Denna gåfwa lärer B. hafwa skänkt åt någon af wåra inbemffa tonftsamlingar. — Jemte hans många och wittomfattande kyrkobyagnader hade han åfwen lernina af ombyanader af flera gamla herresåten i Skåne. Wid sidan af tessa månaa praktiska bestyr utwecklarde ban en mycket wirsträckt wertsambet fom författare, Bvanarekonst och arkeolcai uftgjorte de ämnen