Norrländska Korrespondenten – 19 november 1869, sida 2

fangen, en major B. var svåger till Clodt, och var jemte konung Carl Gustaf, som på den tiden var en ung ryttmästare, vittne till den hemliga vigseln, hvilken ingen annan sedan vetat om, mer än grefvinnan Cecilia, som under tysthetslöfte mottog bekännelsen derom af sin döende moder. När konungen yttrat dessa ord, räcke han till Clodt ett litet paket och ätertog: — Här finnas bevisen på denna utsago; den i fångenskap döde lemnade detta till prinsessan af Danmark, som genom en trogen tjenare öfverlemnat uppdraget till mig. Sedan konungen slutat och dragit sig med några förtrogna ät ett sidorum, framstörtade Clodt till Cecilia och Wrangel, hvilka båda han under glädjetårar omfamnade, och blef sjelf lika innerligt helsad af dem. — Se der, sade Clodt sedan med glädtig stämma, i det han räckte till Wrangel det förut omtalade bla schärpet, som han tagit från Cecilia, bebåll detta du; jag behöfver ej numera bära det vid mitt hjerta, ty jag skall hädanefter ej söka några andra band än dem, som förenar mig med äran. Jag känner nu ett välgörande lugn i mitt hjerta, sedan jag får egna Cecilia en broders varma tillgifvenhet, jag älskar eder båda lika mycket. Med sitt lynnes spänstighet och den