Norrländska Korrespondenten – 9 november 1869, sida 4

Article Image
Några ord am föreningar i allmänhet och arbetareföreningar i synnerhet. (Anförande wid en af Sundswalls arbetareföres nings månadsjammantkomfter. ) (Forts. fr. föreg. n:r.) Wi komma till befwarande ar den sista och för oss här församlade närmast wigtigaste frågan: Kan man hoppas, att derigenom att arbetarena sluta fig till: samman till föreningar, de lättare skola nppnå de änvamäl, för hwilka de per mensamt böra sträfwa? Skola de på detta sätt i nåmot afseende underlättas i sträfwandet för fina behofwers fyllan: te, skola de med förre framgång funna betämpa sina fiender, skola de mer större werksamhet ech eftertryck få fina intres: fen bewatate? Wi tro det. Man må ei göra fig för stora och öfwerdrifna förhoppningar; man må ej tro, att der: före att en arbetareförening blifwit biltad, man terföre eckså genast stall få störra frukterna af densamma; men när aot och ej få litet bör rod genom en såran funna winnas. Wi wmilja till slutet uppffiuta befwarantet af frågan hurumira deltagantet i en tylif före: nina fon utöfwa nånot inflytanre till höjande och förbättrande af arbetarens ekonemiska ställning; bär wilja mi blott anmärka, att ett eunrgängliat wiltor för en fåran föreninge fortbestånd är att den ställes på ven allra mest billiga fot, att metlemmarne ap densamma bes tungas mer högst ringa och allss ide för en arbetare kännbara utgifter; ty detta ffulle genast motarbeta dess änramål. — Wi öfwergå till den frånan: Kan häriaenom någon eller några af arbetarens fiender lättare bekämpas? Som en af dessa har redan omnämnts okunnigheten. Kan ej den motarbetas? Klart är, att en fåran förening bör mot ingen eller böast ringa kostnad funna förskaffa fina medlemmar nörig underwisnina. Den fom ej ännu kan skrifwa och räkna bör på en eller annan letig stund få lära sig detta, samt också att hjelplipt kunna stafwa sitt modersmål; widare böra de enklaste grunddragen af geoarafien med: delas, få att någon insiat winnes i jor: dens allmänna samt särreles föderneds landets utseentde och beskaffenhet; kunde tertill då läggas åtminstone Arundttra: aen af fäterneslandets historia, samt äfwen någon kännedom om dess närmar rande samhälleinrättningar och ftatss skick, hwarom ofta de mest willfarande förestälningar göra fia gällande, — få wore mycket wunnet. Handtwerkaren och mången annan bör få nytta af uncer: wisning i linearteckning och det enklaste och mest anwändbara af ageometriens satser. Om tkertill vå komme någon I I I I I I

9 november 1869, sida 4

Thumbnail