Norrländska Korrespondenten – 5 november 1869, sida 3

Article Image
blodsutgjntelse eröfra te fris och 11tiabeter, fom enwåltsherskarens embets män mera än han sjelf mille untans hålla tetsamma? Eller skola te på fred: ligt fött, genom den magt fom allmänna rösträtten lägzer i deras händer och med te utmägar fom reprejentationen erbjuder, vem befässta lfribet och framåte skrirante? Det liarer tjar? i rangen, burusetes tet förra alternativet skulle metfört antingen en allmän ereta eller eckså ett ännu strängare tyranni. Också yrkare härpå tels alla te, fom lunde ba lust att fiska i grumligt watten, dels och de, för hwilta frihet, follets rättig: beter, sramåtskritande — tessa cirilisationens yppersta frulter — äro som salt i surt bra. Regeringens oraaner sökte på alla möjtiaa fött uppreta bee folkningen; men tad ware te bemofrar tiska (på swenska: nyliberala) tidninrars nes enhälliga uppträrande emot alla wåltsamheter, tad ware te demekratiska reprefentanternas, en Jules Fapre, en Bancel, eu Simon, en Pesletan, m. fl, wishet och bestämthet, lyckates det att afwärja alla obetäntsamheter. Det blir således den snart sammanträrande res presentanttammaren fom skall upprätthålla grundsagens helgr och genom cen: tralisatienens nerbrytande utweckla fri: heten trots allt motstånd från de högre och de högsta Nu först har säledes Franlrike inträdt på tet lagliga framåtskrirandets bana, inortnat fia bland ve konstitutionella staterna. Hwilkeu omätlig betydelse skall icke denna tildragelse hafwa för hela Europa. De eftergifter Napoleon fer fis nörsatar att gaöra skola på ett för tem ebehagliat sätt rubba de örise europeiske reaenternas säkerbet. Redan har Napolecon gått ten allmänna meninaen till mötes få till wida, att han indragit tre af re fer stora militärkomandon, hwilka kostade mycket och gjorde intet gagn utom för deras innehafware. J bet ena landet afskaffar man generaloljenster, i det an: dra fronofogre: och härarsffrifivare bes fattningaz. Skall ret stanna härwid? ÖOsterrike bar sått sig ett uppror på halsen. Det är inwånarne i några distritter af Dol matjen som satt sig till motwärn mot utskrifning till krigstjenst. Spanien. Det har lyckats Prim att underlrycka te oroligheter, fom det republilanska partiet tillställt. Extrottningen, missnöjd med Napoleon, of hwillken hon ej fått ten wäntade hjelpen har ffurrat ftoftet af fina fötter och besifwit sig till Rom. Hennes hofmän ha i fin ordning öjmers gifwit henne, det bästa bemiset terpå, att hennes förhoppningar om spanska tronen flocknat för alltid.

5 november 1869, sida 3

Thumbnail