Norrländska Korrespondenten – 2 november 1869, sida 2

läsaren; men då han får weta, att hovsamlandet utefter linien af samma wirke lostade sta ten omkring åtta bundra, säger 800 rdr; hwad säger han då? i Hade wederbörande skänkt samma wirte, till de fattiga banwaktarne, med witrtor att de sjelfwa, hwar inom fitt diftrilt hopsamlat oc hen fört detsamme, få Hade staten haft omkring 400 rer i behållning Men detta git naturligtwis ide an. — Oro i lägret. En tidning i Ståne, fom länge utmärft fig för trohet och nit fåfom det föråldrades wapendragare för stilt på det lyrkliga området, innehåller följande egendomliga utgjutelser med aniedning af en anfötan om prestwigning. YDet berättas, med anspråk på tillförlitlighet, att till domkapitlet i Göteborg i dessa dagar inkommit en högst egendom lg anföfan, ställd till t. m:t och remitterad till domkapitlets utlåtande. En f. d. handelsbokhållare H., som för några år sedan underwisades uti Göteborgs högre elementarskolas lägre klasser, men efter att hafwa i en klass tillbragt den längsta tid, som skollagen medgaf, icke kunde till högre klass uppflyttas, har nn hos k. m:t begärt ingenting mindre än att — få ins för Göteborgs domkapitel undergå sacerdotalen, således bli prest utan ftudentexamen och utan någon examen inför teologist fakultet. Det war i sanning inga småsaler det! Att en få naiv begäran blifwit hos f. m:t framftälld, ännu mins dre bifallen, är wäl Hittills exempellöst. Den blifwande ecklesiasten skall emellertid ha wäl förstått att begagna Göteborgs biskopens kända beftedlighet, ej blott till erhållande af s. k. venia concionandi tid efter annan, utan ock, hwad som är wida märkwärdigare, ett handlingarne åtföljans de förord, utan att dock hr biskopen pröf: wat nödigt att, såsom annorstädes är mans ligt, förut rådgöra med sitt kapital uti ett så egendomligt fall. Af icke så ringa intresse skall det bli att erfara, hwad doms kapitlet kommer att yttra i en fåran frå ga, och ännu mer, om nuwarande ectes siastikchefen fan ha mod att, på grund af enffild vigilans, genom utwerkande af k. m:ts bifall, proklamera ett för ofunnigheten få gyldene tidehwarf inom det fyrklis ga området. Det wissa är att man under denna förutsättning icke länge skall bes höfwa klaga öfwer prestbrist — tfandidater stola suart anmäla fig i dussinwis. Att dessa kyrkliga ämneswenner i fråga om kunskaper stå långt efter wåra foltskolelärare, behöfwer iu ide ens i ett protestantiskt land genera, blott de hafwa prefterligt finne. Wi skola emellertid ide försumma att med tillbörlig uppmärtsamhet följa denna fråga, och i sinom tid skola wi om wåra iakttagelser underrätta allmänaeten. Med rätta har Dagens Nyheter härwid gjort nedanstående erinran: 7Om det är sannt, att en f. d. hanvelsbofhållare sökt ordination till prestembetet och att biskop Björck förordat hans ansökning, så är detta wisserligen egnadt att wäcka någon oro hos alla dem, fom anfe afademiska betyg wara snart sagdt saliggörande. Skulle dock i sjelfwa werket någon skada uppkomma för menskligheten, om det med: gäfwes personer, fom dertill kände kallelse och egde nog mycken förmåga för att winna en hög kyrkomans, att predika i kyrla? Då Kristus lärde i templet egde han ingen annan autorisation dertill än