Norrländska Korrespondenten – 15 oktober 1869, sida 3

(Jnsändt.) (Swar på det of Sampe Jljasson ers hållna brefwet). Hänschan den 6 Oktober 1869. Min lära fader Sompe Jljasson! Jag tackar bjertligen för edert fader: liga bref, hwilket i dag har kommit mig tillhanda med Donke nola myra, fom nu åter har nedlommit till staren för att afyttra pappas timmer! — Jag will nu i korthet beswara etert bref. I förfta meningen af detsamma heter det, att j mån bra derhemma, detta kan wisserligen wara förhållandet med mor, bror och systrarne, men ingalunda med pappa sjelf; ty af det följande i edårt bref finner jag eder må ganska illa, synnerligen öfwer mig fom i min förmenta ollokhet gifwit mig in på Seminarium, och sålunda ute torat den bana, fom förer med fig fattig dom, föraft och mycket annat lidande, fom j i edert bref upprälnar. Men jag will säga eder, att allt det der wisste jag ganska wäl, redan innan jog afreste ifrån hemmet, — men jag wisste tillika att pappa ide skulle låta fig öfwerbewisas om sin ensidiga åfigt, derföre begaf jag mig åstad ifrån eder under den förewändning, att jag skalle blifwa handelsbolhållare, på det jag skulle slippa se och åhöra eder wrede mid mår stiljomessa. Pappa är en allt för ftor efonom, fom blott tänker på sitt eget bästa, på fina penningar och fina timmerstockar; men det går ide bra, om alla göra på det fättet, ty då sklulle tillståndet i wårt kära fädernegs land blifwa wida wårre än det är; någon måfte ocså fföta det föraktliga ffollärarefallet, få att det uppmärande flägtet ide alldeles skall komma att lifna hedningarne, blefwe förhållandet fådant, få skulle det hända äfwen, att den stora hopen af timmerherrar, faktorer och inspektorer, hwilka un slaait fig ned här i Norrland, nästan till lita stor myckenhet fom de egyptiska gräshopporna, skola med wida stöcre lätt het och hastighet än hwad nu sker, uppe åta dessa wåra efterkommande tillfullo, derigenom att de, som äfwen nu stundom