fare, det ena ögat blodigt och uppswäldt, tet andra rysligt förwriret. Den älds ste fonen, fom syntes ha warit sexton år gammal, hade äswen blifwit ryeligt missbantlad, men då mörtarne äntock ide tyckas på tetta sätt lyckats att bes röfwa honom lifvet, hare te strypt hor nom med en nåe ruk. Samtliga de ans dra barnen, af hywilka det yngsta mar blott 3 år, bate blifwit på samma förs färande fött behandlade, såsom man an: tager i afsigt att ve ide skulle funna igenkännas. Något få obyapligt fan ej ens täntag, fom retta skåvespel, och muraren fom war sysselsatt med uppgräfningen höll på att swimma under ut förandet af fitt förfärliga uppdrag. Att mordet fort förut blifvit begåne get, bewisades deraf att liten ännu ide förlorat fin lifswärme och att vödgftelbeten ännu ej inträdt. De böra kropparne fördes länare fram på dagen till La Morgue i Pas ris för att blifwa igenkända af någon , bekant, ty i närheten af Pantin fanns ingen fom fänte den olyckliga modren. Polisen började emellertid fina efterspaningar. Hwad först deras kläder bes träffade, fann man att te woro fina, till och med eleganta. Qwinnan war klädd i swart siden, bar guldörhängen, dulktur och tång gulvdkedja. I sin ficka bare hon en portmonä med fer jevne wägsbiljetter och 7 eller 8 francs. Man finner sålunda att mördarne ej haft för afsigt att plundra fina offer. Af godsarnes fläder, hwilka utgjorde ett flagg uniform, sårana fom begagnas i de bättre franska skolorna, syntes äfwen att fa. miljen war wälbergad. J deras kläder hade blifwit anwända knappar i hwilka strärtarens namn äfwensom namnet på dennes beningsort Roubaix war inpresz satt. Häraf kunde man sluta sig till, hwarest familjen war hemma. Ytterligare fick man weta att fruns timret med de fem barnen ätit frukost i Nancy, en jernbanstation nära Paris. J samma rum sem hon bade ätit hade äfwen ätit ett annat sällskap af tre pers sener, hwilla synes ha warit bekanta, ehuru ide förtroliga med henne. Fruns timret war en wacker brunett och stark qwinna. Det yngsta barnet beskrifwes som en liten förtjusande blond flicka. Mordet på re fer personerna hate åtföljts af få förfärlig misshanrling (på deras kroppar finnas tillsammans 107 sår; på modrens ensamt 30), att man måste antaga tet hämd och rafseri warit mer i spelet, liksom att flera personer deri deltagit. Man har igenkänt de mördade och funnit att det war en familj som hette Kinck. Widare har man sig bekant att en drosktusk sent på sönrdags natten förde de mörtare, twå och twå i sender, i trenne olika resor ut till Pantin, der te såletes sfulle blifwa emottagna och mörtade allt eftersom ve ankommo. Hus ru härmed förhåller fig är dock ännu ide rätt belant. Bland de oräkneliga, fom genom tids ningarne unterrätkatee om upptäckten i Pantin, war äfwen en rrosk.kusk, fom blef desto mer gripen af hwad han lä: ste, som han om söndagsqwällen hade befordrat ett fruntimmer och fem barn till trakten af Pantin. Han skyndade att underrätta polisen od) tidningarne om hwad han wisste Se Här bwad ban berättat för en af tidningen Figar ros referenter. Det öfwerensstämmer med hang wittnesmäl inför polisen. Tänt er, min herre, att vet är föns dagsqwäll akl. 11. Jag fom från jerns wägsstationen med tom droska och såg mia om efter kunrer. Då fer jag några personer, blund hwilka ett storwuxet fruns timmer, fom gifwa mia teden att stanna; bet war utanför br Rignys hus (wärden å Hotel te Chemin de fer tu Nord). Jemte fruntimret mar det en ung karl och fem barn. Den unge farten hjelper först fruntimret upp i wagnen, derefter barnen, och fötter fig sjelf på sätet bred: mid mig, just der ni vu sitter. Då fruntimret steg upp, fade han till henne någet, fom jag ide hörde. Dereftersäger ban till mia: Borte de Flandre.