Norrländska Korrespondenten – 12 oktober 1869, sida 2

att göra toilette till supen (till hvilken man trodde att grefvinnan och tant Clara skulle anlända) kunde ej Emil dölja för sig sjelf, att den barnsliga oskuldsfulla Sascha gjort ett djupt intryck på hans hjerta, hvilket han trodde oemottagligt för dylika känslor. Den ömma modren sporde ängsligt efter orsaken till hans tankfullhet, då hon såg den öfverallt älskade sonen med stora steg gå fram och tillbaka i rummet. Utan att akta på den fara, för hvilken hon utsatt sig frågade hon: — Hur är det med dig, Emil? År du sjuk? Har någonting gått dig emot? Jag visste inte....... Emil, en handlingens man, insåg, att han endast egde några få dagar att nå det mål, han nu föresatt sig. Han grep derefter modrens hand, i det han yttrade: — Moder, hör nu noga på hvad jag har att anförtro er. Tror ni att grefvinnan, sjelf af borgerlig härkomst, vill tillåta att hennes dotter blir en rik, men ej adlig mans maka? — Det tror jag inte, min son, sade modren hastigt. I alla händelser skall vid dotterns giftermål generalens vilja göra sig gällande, och, så vidt jag vet, har han bestämt henne åt den unge grefve Richard. — Men ännu är hon inte hans hustru och i nödfall — vi äro rika nog