Norrländska Korrespondenten – 28 september 1869, sida 3

wisa förtrogen med Danmarks tonftoc litteraturhistoria m. m. och började res dan ett par månader före förmälnina denna underwisning på Ulriksdal. Une ber hela den tid detta pågick, bemöttes ban på det mest förekommande sätt. Underwisningen war afflutad, och förs mälningshögtidliabeterna började. Jag tror wisst ej att prof. D. wäntade sig blifwa bjuren i egenskap af prinsessfans lärare, hwarken såsom gåst på förmälningsdagen, eller på någon af de öfriaa större eller mindre festerna; men nog tyckes det att han åtminstone kunnat ers bjudas en biljett till slottskapellet, för att äse wigseln, om han få welat, eler att någon annan uppmärlsamhet blifwit honom wisad, men intet rylikt fom i fråga. Några dagar efter det hang höga lärjunge afrest, lärer, efter hwad det bes rättad, prof. D. fått besök af en bhofs fröken, fom, utan att fråga hwad man war honom skyldig, mille lemna honom en mindre penningesumma, motswarande 4 vor i timman för ten af honom lems nate underwisningen, hwilken summa professorn likwäl fann fig föranlåten wägra att mottaga. — Också en refebeftrifning. Sermans Olle, fom reste till Amerika, har till Filipstats Tidning insändt en bes skrifning öfwer de öden han genomlefwat sedan han för någon tid sedan lemnade JFilpefta för att bosätta fig i Amerika. Brefwet är i fin helhet synnerligen nöisamt och lärorikt; men det allra foftligaste torte wäl ändå mara forrefpons dentens beskrifning öfwer resan på Nortsjön och hans iakttagelfer öfwer lifwet i Hull. Så här yttrar fia den aode Ser mans Olle derom: Ni funna ej der hemma föreställa er hur många befwärligbeter man har att bekämpa under dens na färd, men detta få ni nog fe då ni komma på Norrsjön, fom endast är börs jan på resan; då ni få fe dessa skyhöga wågor komma rusande emot er, få börjar ni nog ångra eder resa, och de måns ga luftslott ni byggt ha redan fallit då ni ändtligen kommit til Hull; der få ni mantra genom staden med edra barn, matwaror och fläder på armarne i tet fortaste traf ni förmå derunder bli be: spottade och begapare. Folket i Hull står i långa rader utefter gatorna och firat: tar, grinar samt spottar åt er, en del sitter i fönstren och räder ut tungan en half aln under grin och skratt, att de mer likna apor än menniskor — Att dömma af denna beffrifning måste det wara ena riktigt grofwa Hulingar på de krokar, fom utkastas för att fiska emigranter. — En ny lotterifirma bar uppstått i Hamburg, med namnet: J. Dammann, och annonserar nu som bäst i några swenska tidningar. Man kan, yttrar Söndags MNisfe, wid åsynen af detta namn icke undgå att erinra sig gardistens ord om norska sillen i papper: tror du inte, jaa känner igen dig, fast du fått topprod!