undervisning, någon bland oss dannemän skulle tveka att gå ut, man ur huset, till fosterlandets försvar i fall någon fiende skulle intränga här? Hvad mera da, när vi fått lära oss att bära vapen och nyttja dem såsom sig bör. För öfrigt måste hvarje man vara soldat, när fosterlandet är i fara. — Ja, men nu är ju inte fosterlandet hotadt, — menade Greta, snyftande. Såå? Och hvad kallar du det, att tre utläuska makter på en gång förklarat oss krig? Tror du vi skola lägga händerna i kors och bara låta ta oss? Nej, så handla inga rättskaffens svenska män. Konung, fosterland och frihet är vår lösen. Med oförställd förvåning och beundran lyssnade Greta till sin mans ord. Min Gud, Jon, sade hon, hvar har du lärt dig tala så der vackert?Jon blef helt förlägen vid detta beröm; han hade aldrig anat hos sig sjelf något ämne till orator. Sjelf fann han det alldeles naturligt, att han måste tala så, som han talat. Nu kom lilla Carl springande och omfamnade fadrens knän. Han var nu hela fem åren gammal och en utomordentligt hurtig gosse. Far, sade han, går du ifrån oss? — Ja, mitt barn, redan i morgon — Svarade Jon, strykande hans loekiga hufvud,