— Historislt. Det är nu jemt 150 år sedan någon swensk konungadotter gifte sig och stod brud i Stockholm, nemligen Carl XII:s syster Ulrila Eleonora, fom år 1719 förmälde fig med prins Fredrik af Hessen, sedermera konung Fredrit 1. Ulrita litnare fin bror i enfald och enwishet samt öfwerträffade honom wida i siolthet och högmor, och tung Frerrik äl skade jagt och qwinnor, men war en swag regent, emedan adeln och de mäktige, hwilla alltid welat råda öfwer Sweriges komm gar, refwo wäldet till fig och undertryckte lonungamalten. Annars har icke någon swensk prinsessa blifwit sörmäld med nå gon dansk prins sedan omkring år 1280, då konung Magnus Ladulås dotter Inge borg blef gift med tanska konungen Eril Menmed, och hwillet sålunda är omkring 590 år sedan. Wår mi förmäldva fommgadotter har genom sitt ältenstap med Christian Fredrit Wilhelm Carl, kron. prins af Danmark, blifwit swägerska till Gretlands konung samt till både Rysslands och Englands thronföljare, således till blijwande regenter öfver Europas mät tigaste natiouer samt till regenten öfwer det fordom mest bildade af alla follslag på jorden och från hwillet Hela den 1csterländska, det will säga hela menftlighetens nuwarande kultur har fin utgångs punlt. — Olyckshändelse. Extratåget fom återförde tonungen och drottningen från Gnesta, öfwerkörde i närheten af Tumba pappersbruk en å banan gående mjöl nardräng. Han afled ögonblickligen. — Ater en rymmarc. Fängelsedirektören i Wenersborg O. J. Jnsulin, som för ungefär en månad sedan af konungens befallningshaswande i länet utwerlade fig åtta dagars permission för eu refa till Göteborg, har sedermera icke låtit höra utaf fig, och det antages nu med säkerhet, att han lemnat tjensten och landet. — J Motala äro faljta silfwermynt of 25 öres valör i omlopp. Myntet är af tenn och alldeles nytt samt bär lung Oscars bild med årtalet 1855. Ena sidan är icke fullt utpräglad, hwarför den är matt, men den andra är flar och tydlig. — Om utwandringen från de ftandi naviska länderna till Nordamerila öfwer Newyort läses i D. N:: Direttionen för emigrationswäsendet i staten Newyork utgaf för fort tid sedan från trycket sin berättelse till denna stats lagstistande församling för år 1868, och denna skrift innehåller, bland annat, en statistik öfwer emigrationsrörelsen under senaste tjugu åren. Beträffande imvandringen från de skandinaviska länderna in nehåller nämnde berättelse följande: Emigrationsströmmen från de tre ffandinaviska rilena har under de sednaste åren mar vit i ständigt tilltagande. Under åren 1818 — 1868 hafwa i Newyort inträffat: 11,085 swenstar, 16,292 norrmän och 12,504 tanskar, tillsammans 69,881 per: joner. Från 1848 till och med 1852 war det norska elementet öfmerwägande bland ffandinavisla emigranter; 1849 utwandrade nemligen 3,300 norrmän, det följande åvet sjönk antalet deremot till en obetydlighet, t. ex. 1857 till 62 och 1858 till 3 personer. Efter 1862 har antalet åter warit i tilltagande, få att det 1868 uppe gick till 1,008 personer. Utwandringen från Swerige war rätt ansenlig under åren 1849 1854 (i me