Norrländska Korrespondenten – 17 augusti 1869, sida 3

motswara ungesår riddarewärdigheten af S:t Olafsorden. Samtidigt har herr Daae fått den mera reela herersbewisningen af 200 pund sterlings tillägg till sin lön. — Twå negrinnor duellerade nyligen i Amerika för en swart älskares skull. Den ena, Julia, hade i flera år sammanlefwat med honom, till dess den wäna Ella wir fade fig, då hennes swarta behag gjorde ett djupt intryck på wår Lotario. Han slet fig ur Julias famn för att falla i Ellas. En rasande afundsjuka bemägtigade fig den förra; den 27 Juni wisade hon fig utanför Ellas dörr och uppfordrade henne till duell. Utmaningen blef anta: gen. Bewäpnade med klubbor gingo de till en närbelägen skogsdunge. Sedan de bearbetat hwarandra med klubborna, bort kastade de dessa och tillgrepo fina natur liga wapen; till slut föllo de båda till marten, Ella, den tjockaste och starlaste, underst, Julia ofwanpå. Ella fick en af Julias fingrar mellan fina betar, och tog fig en ganska förswarlig munsbit. Smär tan gjorde Julia till den grad ursinnig, att hon sattade fin motstånderska om hal fen och åtfnörde denna få länge till dess lifsgnistan utslocknade. Derefter steg hon upp, släpade litet till en aflägsen plats och sökte dölja detsamma; en annan perfon war hemligen åsyna wittne härtill, och föranledde Julias arrestering. Hon har blifwit dömd skyldig till mord. — En skriande statistik. Staden News Port, fom eger 885,658 innewånare Har — 50,000 prostituerade, fallna qwinnor, ifrån den uti praltfullt hus beboende a merikanska cocotte till den af hunger och elände på syndens wäg drifna forna fys oc fabriksflickan, fom har sitt hem på gatan. — Samma stad har 263 tfönda spelhus och 600 spelhelweten, der fpelets last bedrifwes under mångfärgad tädmantel. .— Jernwäg genom Eabharo-ökren. Ånnu en gigantiff plan till ästadlommande of ett nytt underwerk för wår tid! En italiensk ingeniör har i dagarne offent liggjort en brochyr, i hwilken han warmt talar till förmån för anläggandet af en — jernwäg genom Sahara. År det en utopi? Hwem fan i wåra dagar beswara en dy: lif fråga? Finnes det wäl längre några omöjligheter? Tanken må nu wara ute förbar eller ide: den är dock på wisst sätt genialisk och förtjenar att bli allmänt bekant; ty fon det wäl wara omöjligare att lägga en bana ofwanpå marten genom Sahara, än att gräfwa en jernwögstunel under Kanalen? Jtalienaren strifwer i fin brodyr bland annat: Det finnes på jordklotet ett land, ett stort land, nästan en hel werldsdel, om hwilken ingen belymrar sig. Detta land är det inre af afrika, som från Algeriets och Tunis gränser sträcker fig i söder ända till Nigritien eller Sudan. Det lan: det kallas Sahara efter Stora Ölnen och är på kartan fördeladt i fem regioner. Alla dessa tillsammans bilda Jghargars var eller bassin, en flod fom lithet med Nilen flyter från tropikerna mot medelhafmwet. Denna dal, lika stor fom halfwa Europa, har dock sedan längst förrunna seller städse förblifwit ouppodlad och fruktad af alla de europeiska folken. Engelsmän, frans män och italienare känna egentligen i Afrila endast till Nubien och Egypten. Många tala om Nilens källor, ingen wet riktigt hwad den Stora Öknen är; alla de stora