och detta, som redan af Göteborgs ar: 2 betaresörening blifwit påtänkt, kunde åf: wen i antra fwenffa ftäder tilwägabrin: gaas. Men folkbanker, hwilka ingalunda bahöfwa uteslutande wara förlagda i ftäder, kunde merföra äfwen andra förres lar. Genom te tillfällen til insättande af små besparingar, fom de lemna are betaren, blir ban tillfälle att inom fort erhålla en samlad penning, tillväctia för att genom infättning i en lifräntes och kapitalförsäkringsanstalt tillförsäkra fia jjelf eller något af fina barn en från ekonomiska bekymmer fredad ålderdom. J en skola i Gefle bar, på lärarens uppmaning, gessarne sjelfwe insatt sina små besparingar i ven nyligen der in: rättade folfbanken, i ändamål att sedan genom räntes och fapitalförfäkringågane stalten för en högre ålter bereda fig den betyrliga ekonomiska fördel, fom veg: sa anstalter förläna. Detta är en pris: märd tanke; ech tet more önskwärdt att wåra skolärare i allmänbet wille något mera än hittills bemöda sig att bibrin: ga ynglingarne dylika acda lärdomar för lifwet. Att lära wart folk, och framför allt, cet uppwäxande slägtet sparsamhet, maåste wara hufwur grundsatsen för hwarie arbetareförenina; ty denna dyad är för wårt fattiga folk ett wilkor för dess efenomiska existens; men dernäst borte, efter min tanka, bwarje fåran förening göra fia till regel att upprätta en eller flera Yrtesffolor eller lärowerlstäder, lit: nande dem i Belgien och andvra invujftri: ösa länter. Man talar alltjemt, och med skäl, om de uppoffringar, fom bor: te göras för folkunderwisninaen, och en stor ifwer har under ett par års tid mir fat fia för inrättandet af follhög stoler. Men jörsta wilkoret för ett folks lif är dock att funna föra fia; och få gagneliat ret är att upprätta skolor, i hwilka folkets ungdom bibringas ett högre metans te, få wigtigt är dock att ide för de te: oretiska kunskapernas bibringande förfumma tet praktiska lifwets fordringar. Det torde knappast i wåra dagar finnas utom Swerige något land, der så mycken tid i folfoch elementarskolor anwändes och till en del, förslösas på bokliga ftuvier och få ringa tid egnas ungdomens af båte manliga och qwinliga könet upp: fostran i prattisk yrkeskunskap. Den wackra endräat ech ven ifwer för agfociationgirgng tillgodogörande, fom uts märka wåra swenska arbetare, skulle haf: wa ktunnat göro fig bemärkta och äfwen påkallat alt erkännande wid den stora internationela utställnina, fom i arbes tarnes intresse detta är eat rum i Am stertam; och då den här i ftaren, på be: gäran of fuval. nederländska regeringen, af swenska slösdföreningen nedsatta foms I mitg, för berevanret af de swenska nä ringsidkarnes deltagande i denna utftälls ning, dertill begärde detta sällskaps med: werkan, aflät direktionen aenom de al: männa tidningarne en uppmaning till alla rikets arbetareföreningar att hit inbomma med berättelsex om sin ställning och werksambet samt de sör ledamöter-. nas anrliga och materiela förkofran mid: tagna ätgärderna. J följd af denna uppmaning hafwa wisserligen många meddelanden af ganska stort intresse an: kommit; men för att funna framläggas såsom bewis och fannt uttryd af den rörelse inom arbetande klassen fom här föregår, hafwa de warit alltför fåtaliga; och få framt ide innan Juni månads slut ett större antal dylila redogörelser skulle inkomma, ser direktionen fig nöd: sakad att, om något kommer att göras för de swenska föreningarnes deltagande i holläntska expositionen, inskränla fig till en kort framställning här i landet. Wi fe nemlinen ogerna att Swerige, hwarest arbetareföreningarne inom kort wunnit en så rask och lycklig utweckling, stulle stå orepresenteradt bland en mänad stater, som wid detta tillfälle komma att förete ej blott produkter af fin arvetåsticklighet, utan äfwen bewis på den tif: aktighet, endrägt och goda anda, fom rås . der bland deras arbetare. Den liknöjthet för ett allmännare del: tagande i denna gemensamman angelägoenhet eller, sanske rättare, den trönbhet, MM i: oo pt —