Norrländska Korrespondenten – 30 juli 1869, sida 2

beck, kommo med posten. Jag gaf dem den enda sträcka rum, som jag ännu hade till min disposition, och öfverlemnade at bokhällaren att emottaga deras befallningar. Följande morgon kom köpmannen, alldeles utom sig, ned till mig och berättade, att man under natten franstulit honom 4,000 rår. Jag blef helt förskräckt, ty på det sättet skulle jag ju bli alldeles ruinerad. Jag bad honom vänta tills efter middagsmåltiden, så skulle jag se till hvad jag kunde göra vid denna sak. Då alla gästerna hade intagit sina platser vid table dhote, granskade jag noga hela sällskapet och fann, att alla de personer voro tillstädes, som föregående aftonen tagit in hos mig. Men jag kunde icke upptäcka en enda misstänkt person bland de närvarande. Slutligen bad jag sällskapet skänka mig ett ögonblicks uppmärksamhet, och nu berättade jag dem allt hvad som passerat. Jag tillade, att jag icke hyste någon misstanka mot nagon, men boppades att de under slika omständigheter skulle underkasta sig att låta visitera sina kappsäckar och reskoffertar. Vid dessa ord reste sig en ung man upp och sade: — Ja, jag fordrar det till och med, och jag är ötvertygad, att alla äro ense derom med mig. Inom ett ögonblick voro alla på benen. Men undersökningen lände icke